2010-01-22

Författare: Göran Hägglund

 

Göran Hägglund 

Vi får ständiga rapporter från Haiti och det kritiska läget där. I veckan drabbades landet av efterskalv som lyckligtvis inte hade lika brutala följder. Fortfaranade hittas levande människor under rasmassorna däribland barn som mirakulöst överlevt flera dagar instängda. Många barn kommer i katastrofens spår bli föräldralösa med traumatiska upplevelser i minnet. Det är obarmhärtigt och oerhört ledsamt. Det glädjer mig att många svenskar har bestämt sig för att jobba en timme för att hjälpa Haitis befolkning. Det är ett mycket bra initiativ, all hjälp behövs i återuppbyggandet av landet!

*

I söndags invigde jag det första privata apoteket sedan 1971. Apoteket Påfågeln på Kungsholmen i Stockholm var först ut. Ägaren heter Medstop som i ett första läge driver 62 apotek. Det kändes som en stor dag. Det var många som mötte upp utanför apoteket för att vara med när den nya skylten avtäcktes och sedan nyfiket gå in och kika hur det såg ut. Jag var ju tvungen att provhandla för att säkerställa att allt var i sin ordning och till min förnöjsamhet gick det alldeles utmärkt! Inom kort slår fler privata apotek upp dörrarna och tillgängligheten ökar, det är det få, mer än de rödgröna som klagar på. 

*

Januari är en intensiv månad. I onsdags var det partiledardebatt i riksdagen. Fler i arbete är tveklöst en av de viktigaste frågorna under kommande år. Det är grunden för den välfärd vi vill skapa. Vänsterkartellens lösning är högre skatter för löntagare och högre arbetsgivaravgifter för företag som anställer unga människor. Jag tycker inte det låter som nån vidare lösning för fler jobb. Denna vår ligger utmaningen i att kommunicera vår politik och visa på att alternativet är rätt skakigt och inte speciellt förtroendeingivande. 

Att Mona Sahlin dessutom ger sig på att kritisera den enskildes valfrihet i vården är inte speciellt klokt. Sahlin har sagt att hon är bekymrad för en utveckling där direktörens son och arbetarens dotter inte kan dela väntrum. Men jag vill inte att de ska dela väntrum. De har rätt till behandling! Här har vi den betydande skillnaden.  Söndagen den 31 januari möts vi igen i Agenda på SVT2. Ju fler debatter som ställer politiken på sin spets desto bättre för oss i Alliansen, det är jag övertygad om.  

Jag passade på att twittra under tiden som jag lyssnade på debatten och kommer fortsätta att göra det i olika sammanhang. Ni är förstås välkomna att följa mig på twitter www.partiledaren.se eller genom Facebook. 

 

Oppositionen har inte varit nådig i sin kritik mot vår rehabiliteringsreform de senaste månaderna, helt utan att själva ge förslag på hur de vill förändra sjukförsäkringen. De höll med om att den politik som fördes under förra regeringsperioden behövde förändras men naturligtvis inte på det sätt som vi genomfört. Nu äntligen fick vi i måndags någon slags hint, genom en debattartikel i DN, hur de tänker att sjukförsäkringen ska vara utformad. 

Till en början visar det sig intressant nog att de anammat vissa delar i vår reform. De vill ha en individuell bedömning av den sjukskrivne vilket vi redan infört, de vill satsa på rehabilitering vilket vi har som grund i vår reform och de har insett det obarmhärtiga med att aldrig kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden vid förtidspension. Tråkigt nog vill de i betydande delar återgå till det gamla systemet där man kan gå sjukskriven länge utan att åtgärder vidtas. Den som vill ha tydliga besked innan valet om vad de egentligen vill får sväva i okunskap om detta eftersom deras mål är att tillsätta en ny utredning om de kommer till makten. Behöver jag säga att de inte presenterar några kostnadsberäkningar eller någon finansiering?  



Idag har vi haft ett lunchmöte hos oss på Socialdepartementet med professionsföreträdare inom hälso- och sjukvården för att diskutera bemötandefrågor och patientsäkerhet. Det var full uppslutning och mycket givande samtal. Dessa frågor är avgörande för upplevelsen av besöket för patienten och för resultatet av sjukvården som helhet. Det är också ett område med ständig förbättringspotential. Vi behöver lära av varandra för att åstadkomma skillnad. Samma misstag ska inte behöva göras mer än en gång och när misstag ändå sker ska patienten få ett bemötande som inte lägger sten på börda.