Bild: Ett mänskligare Sverige! Länkar till Kristdemokraternas 13 steg till ett mänskligare Sverige
Gå till innehåll

2008-11-05

Tal vid Äldreomsorgsdagarna, på Stockholmsmässan (5 november 2008)

Tack, först och främst, för möjligheten att inviga Äldreomsorgsdagarna.

När man tar del av hur fattigvården och äldreomsorgen sköttes förut kan man konstatera att mycket har blivit bättre de senaste decennierna. Vi vill inte tillbaka till en situation när andra bestämde över de äldre. Men ibland går det att hitta några spår från synsättet att samhället har rätt att bestämma över och styra och ställa med den som blivit gammal, också i vår tid.

Ämnet för dessa dagar är salutogen äldreomsorg. Själva ordet salutogen tillhör ännu inte vardagssvenskan men begreppet fångar en av de stora utmaningarna för äldreomsorgen:

Inriktningen för regeringen kan belysas med några frågor? Hur förhåller vi oss till gamla människor, hur ser vi till att äldre personer klarar sin vardag och upplever meningsfullhet och begriplighet. Och hur kan vi arbeta mer hälsofrämjande?

***

Medellivslängden i Sverige ökar, vi blir allt äldre och många lever den sista tiden i livet med flera sjukdomar och krämpor. Det är viktigt att finna svar på vilka faktorer som styr att man håller sig frisk längre genom livet.

Många studier visar att förändrade levnadsvanor kan ge positiva hälsoeffekter även högt upp i åldrarna. Hälsofrämjande insatser riktade till äldre kan skjuta upp funktionsnedsättning och beroende av hjälp. Det har i första hand betydelse för människors välbefinnande och livskvalitet. Men det har också betydelse för omfattningen och kostnaderna för vård och omsorg.

Det är viktigt att belysa att åldrande medför möjlighet till mognad, visdom och glädje över att leva ett långt liv. Gamla människor, som själva berättat om sin utveckling under livet, beskriver hur åldrandet inneburit en positiv utveckling. Man omvärderar existentiella frågor, känner en ökad samhörighet med tidigare generationer och får ett minskat intresse för materiella ting.

Det salutogena perspektivet betonar upplevelse av hälsa i stället för ohälsa. Ett gott åldrande kan då ses som upplevelsen av att må bra trots sjukdom och tilltagande skröplighet. Människors upplevelser och livsförhållanden har betydelse därför att människan först och främst är obetingat värdefull, oavsett sina erfarenheter. Med en sådan etisk grundsyn är det viktigt att granska och förändra negativa attityder till åldrande och äldre människor.

När vi diskuterar kvalitet i vården och omsorgen handlar det ofta om resurser och organisationsfrågor. Men det finns så mycket mer som har stor betydelse. Som gammal och sjuk måste man lära sig och få hjälp med att hantera oro, rädsla och hjälplöshet. Hastigt insjuknande, ändrade livsvillkor och ovisshet – allt detta måste de flesta som blir äldre klara. En bruten lårbenshals eller en stroke förändrar livsvillkoren dramatiskt.

Vi vet att äldreomsorgens möjligheter att tillgodose äldres kroppsliga, själsliga och existentiella behov avgörs i mötet mellan omsorgstagare och vårdpersonal. Runt den äldre finns flera professioner: läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndshandläggare och enhetschefer. Den samlade kompetensen i ett vårdteam är imponerande. Här finns den viktigaste förutsättningen för en god vård och omsorg.

Att se, bekräfta och göra den äldre till huvudpersonen i sin egen omsorg – det kan bara personalen göra. Och det är långt ifrån en enkel uppgift:

Vad kan då politiken göra för att skapa så goda förutsättningar som möjligt. Vilka politiska reformer och beslut behövs? Det är ett utvecklingsarbete som behöver fortgå under många år framöver. Jag tror heller inte att några alexanderhugg existerar. Alla måste bidra och ta ansvar: från staten till politiska ledningar i kommuner och landsting ner till enhetschefer och medarbetare.

***

Regeringen vill medverka till att vi alla kan byta perspektiv i synen på ålder, välkomna nytänkande och skapa förutsättningar för kunskapsutveckling inom äldreomsorgen. Flera viktiga reformer planeras under denna mandatperiod. Och några av mina utgångspunkter är följande.

• Det behövs en värdegrund, en fastlagd kultur inom äldreomsorgen som upprätthåller värdigheten för de äldre. En meningsfull vardag behöver ges högre prioritet.

• Vi behöver ge de äldre möjligheterna att bestämma och känna delaktighet. Se människan är ett nyckelord.

• Medarbetarna behöver ges möjligheter att ta det ansvar och få de befogenheter som följer av deras viktiga uppgift.

• Hälsofrämjande åtgärder och förebyggande insatser behöver ges en högre prioritet i det dagliga arbetet. Inte minst uppföljningen av insatta åtgärder behöver förbättras.

***

Värdighetsutredningen beskriver på ett förtjänstfullt sätt olika typer av värdighet. Man föreslår också en värdegrund för äldreomsorgen. Den värdighet vi talar om i detta sammanhang är varje människas grundvärdighet – den som bara kommer ur att man är just människa. Och som gör att vi, var och en, därför har rätt till ett värdigt liv:

Vi märker ett enormt intresse för, inte minst, värdighetsdiskussionerna, och frågorna om delaktighet och rätten att få bestämma över sin vardag. Förskolan och skolan har sedan länge en fastställd värdegrund. Säkert finns det de som hävdar att ord på ett papper, eller i en lag, inte förändrar något i praktiken. Men rätt utfört kan det ha en mycket stor betydelse.

Arbetsbördan är tung i äldreomsorgen även om det finns en fastställd värdegrund. Men jag vill hävda att det är just då som värdegrunden har betydelse, etiska diskussioner styr våra handlingar. Och i en pressad vardag, när man verkligen behöver prioritera, det är ju då som människovärdet prövas.

Ett exempel jag upplevt nyligen var när jag besökte äldreboendet Vigs Ängar i Ystad. Där har man slutat med lugnande medel och insomningsmediciner. Istället ges fotsalva med lavendeldoft.

En man på ett annat äldreboende frågade besökare om hjälp att gå på toaletten. Men då kom personalen med beskedet att du kan sitta kvar, du har blöja på dig. Och så rekommenderade man knipövningar istället.

Jag stöter ibland på personal på äldreboenden som själva vill bo där när man blir gammal. Det är ett gott betyg och en bra värdemätare. Är jag med och utför en äldreomsorg där jag själv skulle vilja bo - då är det god omsorg. Jag är oerhört glad att det mest eftertraktade valet för fortbildning inom Kompetensstegens ram handlade om etik och bemötande frågor. Det finns verkligen ett stort intresse från personalen själv. Det utgör en bra grund för det fortsatta arbetet.

Diskussionerna om värdegrunden i skolan har påverkat skolans arbetssätt; om elevernas rättigheter utifrån t ex barnkonventionen, om likabehandlingen av pojkar och flickor osv. Så även ord på ett papper kan ha stor betydelse. Att just äldreomsorgen saknar en fastställd värdegrund, som är en så omfattande verksamhet med så många möten mellan människor, det är anmärkningsvärt.

Vi arbetar nu med Värdighetsutredningens förslag inom regeringskansliet. Och vi har i budgeten avsatt 200 miljoner kr för de närmaste tre åren för att inleda arbetet med värdegrunden, bland annat till fortbildningsinsatser för personal.

***

Det är en hjärtefråga för oss att öka äldres möjlighet att få bestämma själva över sin egen vardag, också när man blir i behov av vård och omsorg. Det är en av de viktigaste kvalitetsförstärkningarna vi kan göra. Att man kan fortsätta vara den person man tidigare varit, är ju ett grundläggande mänskligt behov. Ett uttryck för det är att man ska kunna påverka vem som ska ge vård och omsorg, och ur den ska ges. Att kunna välja bort när man inte är nöjd. Att liksom inom barnomsorgen ha olika verksamhetsinriktningar att välja på. Ett äldreboende där man får ta med husdjuret eller ett där det är kulturinslag varje dag.

Regeringen har därför utarbetat propositionen om en ny lag, Lag om valfrihetssystem (LOV), som nu ligger på riksdagens bord. Genom att öppna upp för en mångfald av utövare blir alternativen fler för de äldre. Den ideella sektorn, den offentliga omsorgen och privata aktörer får verka sida vid sida för att erbjuda de äldre en så stor mångfald som möjligt. Också innehållsmässigt. Den erbjuder stora möjligheter för vårdens personal att själva starta eget, inte minst inom hemtjänsten.

Valfrihetssystem tillämpas sedan länge i cirka 30 kommuner och inom vitt skilda verksamheter. Regeringens förslag syftar till att tydliggöra rättsläget och underlätta för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter. LOU har varit ett trubbigt instument.

Regeringen har också avsatt resurser till förberedelser i kommunerna. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fördela 280 miljoner kronor i bidrag till kommunerna för att undersöka förutsättningarna för, förbereda och utveckla valfrihetssystem. Ansökningstiden gick ut den 12 oktober och resultaten visar att totalt har 177 av landets 289 kommuner ansökte om stimulansbidrag. Det är ett resultat som jag är mycket nöjd med.

Vi ser nu en valfrihetsreform ta form som vänder upp och ned på det gamla synsättet på äldres rätt att välja. Det synsättet har varit förhärskande under alltför lång tid i Sverige.

***

I propositionen En förnyad folkhälsopolitik pekas äldre ut som en särskilt viktig målgrupp för hälsofrämjande insatser. Allt fler studier visar på positiva effekter av förebyggande insatser för äldre och att sådana insatser är mycket kostnadseffektiva. Det kan handla om förebyggande hembesök eller läkemedelsgenomgångar.
Regeringen vill anlägga ett frisk- och skyddsperspektiv som utgår från en helhetssyn på människors upplevelser och erfarenheter och ger större möjlighet att förstå hälsans villkor.

I fokus är betydelsen av goda sociala nätverk, solidaritet människor emellan och möjligheter att påverka vardagslivet, såväl på arbetet som hemma och i närmiljön, och att stärka och öka den enskilda människans vardagsmakt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att människor kan påverka egna livsvillkor, Vi behöver öka kunskapen om vad som är kostnadseffektivt folkhälsoarbete. Kortsiktiga prioriteringar kan leda till ineffektivt resursutnyttjande.

***

Det är i mötet mellan den äldre och äldreomsorgens medarbetare som kvaliteten på omsorgen avgörs. Äldreomsorg är en verksamhet som bygger på kommunikation mellan personal i arbetslaget och mellan personal och vårdtagare och deras anhöriga.

Nyckeln till en äldreomsorg som förmår att arbeta salutogent finns hos personalen, bland utbildade och erfarna medarbetare. Det kräver att omsorgspersonalen ges möjlighet till kompetens-utveckling och förutsättningar för inflytande och delaktighet. Arbetet inom vården och omsorgen om äldre har blivit alltmer kvalificerat och komplext. Och det ställer ökade krav på att personalen har såväl bred som specialiserad kompetens.

En kompetensreform inom äldreomsorgen utreds för närvarande. Det övergripande målet att höja kvaliteten inom äldreomsorgen. Det är rimligt att kommunerna stegvis kan införa grundläggande kompetenskrav för arbete inom äldreomsorgen, med möjlighet till validering och fortbildning för befintlig personal. Vi har många små kommuner som inte ska behöva uppfinna hjulet själva,
utan vi tar ett nationellt ansvar för att ge alla vårdens medarbetare chansen.

***

Antalet träffar på Google brukar avslöja en del om svenskarnas tankevärld. En sökning på ordet Ålderdom ger 62 000 träffar. En sökning på ordet Ungdom ger 13 miljoner träffar. Vår gemensamma uppgift handlar ytterst om hur samhället förhåller sig till de äldre och till dem som arbetar med de allra äldsta.

***

Gemenskap med andra är ett grundläggande mänskligt behov som behövs under alla delar av livet. Jag besökte nyligen ett sk Äldrekollo på en ö utanför Norrtälje. Det var ett samarbete mellan Norrtälje kommun, en församling som ägde en sommargård och flera ideella organisationer som Lions och Röda Korset som stöttade med både pengar och personal. Där fick de äldre som deltog fantastisk natur med bad, otroligt god hemlagad mat, underhållning mm.

Men det som de flesta sa var bäst, det var möjligheten att möta andra och samtala och få nya vänner att fortsätta träffas. Flera kunde berätta att en del äldre satt framåtlutade och var svåra att kontakta när de kom. Efter någon dag så hittades kvarglömda käppar och rullatorer på toaletten och lite varstans. Plötsligt blev livet så innehållsrikt att man glömde fokusera på sina egna behov. Och nya förmågor kom tillbaka. Man kan bada med en rullator! Och visst kan man dansa när man är 90 när det plötsligt finns en orkester att dansa till.

Ensamhet och isolering är vardag för många äldre idag. För mig är det en hjärtefråga. Det är så avgörande för vår hälsa och vårt välbefinnande att vi har ett rikt liv hela livet. Vi kan inte undvika sjukdom och skröplighet. De flesta av oss kommer att dö den långsamma döden där förmågor försämras. Men det hindrar oss inte från att vara de personer vi är också när vi blir gamla, odla våra intressen och att ha härliga upplevelser.

Temat för äldreomsorgsdagarna rör sig kring begrepp som meningsfullhet, begriplighet och hälsofrämjande insatser. Jag tror att i arbetet med just dessa perspektiv finns äldreomsorgens framtid.

Med dessa ord förklarar jag härmed Äldreomsorgsdagarna för invigda.

Tack för ordet.


Utskriftsvänlig version Utskriftsvänlig version     Dela denna sida med andraDela med andra