Framtidens äldreomsorg, också i små kommuner
Alla kommuner har samma uppdrag, att garantera kvalificerad äldreomsorg till alla som behöver. Inom fyrtio år kommer gruppen personer över 80 år att ha fördubblats i Sverige. I många kommuner har man redan idag svårt att få utbildad personal till omsorgen. Framtidscenariot kan förskräcka. Hur ska vi bygga upp en äldreomsorg med hög livskvalitet för den enskilde och till rimliga kostnader?
Det finns en uppfattning om att små kommuner generellt har särskilda svårigheter genom en högre andel äldre och stora merkostnader på grund av en liten befolkning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har visat att dessa merkostnader inte är särskilt stora. Det finns inga tydliga samband mellan kommunernas storlek och ekonomiskt resultat. Det är kommuninterna faktorer som är av störst betydelse för den enskilda kommunens resultat.
Däremot blir naturligtvis kommunens kostnad högre ju fler äldre som behöver omsorg, därför finns detta med som en variabel i skatteutjämningssystemet.
Vi kristdemokrater kämpar hårt för att alla äldre ska få en trygg och värdig ålderdom. Länge har vi drivit krav på en värdighetsgaranti och ett utredningsförslag ligger nu i regeringskansliet med hopp om ett regeringsförslag till hösten.
Vi vill också ha valfrihet. Som vi ser det förminskar vi människor och deras förmågor om vi berövar dem rätten, skyldigheten och möjligheten att fatta egna beslut. Det kristdemokratiska kommunalrådet i Jönköping Acko Ankarberg Johansson har på regeringens uppdrag utrett en lag om valfrihet (LOV). Hon konstaterar att dagens lagstiftning inte utgör något hinder för att införa valfrihet i äldreomsorgen. Och för att underlätta och uppmuntra kommunerna har regeringen, med Maria Larsson (kd) som äldreminister, avsatt 300 miljoner kronor, varav 280 miljoner som kommunerna får ansöka om under denna höst.
Vi är övertygade om att fler utförare, som möjliggör valfrihet i äldreomsorgen, är en modell som passar särskilt bra i små kommuner. Det är kommunens ansvar att ställa kvalitetskrav och följa upp att kraven uppfylls men kommunerna behöver inte själva utföra all omsorg i egen regi.
Kommunen är enligt lag förhindrad att utföra tilläggstjänster men den privata kan på så sätt öka den ekonomiska bärkraften. Det behöver inte vara stordrift för att få ekonomi, det kan lika gärna vara hög grad av kundanpassning. En tilläggstjänst kan vara en tjänst som inte ingår i biståndsbeslutet eller som ingår i biståndsbeslutet men som den äldre vill utöka. Tilläggstjänsterna baseras på en överenskommelse mellan den äldre och utföraren och betalas av brukaren själv.
Det finns många driftiga personer som om tillfälle ges gärna vill starta egen verksamhet. En majoritet av omsorgspersonalen är kvinnor och för dem ger införande av valfrihet en helt ny möjlighet att starta företag inom den bransch där de tidigare varit anställda. Det ger ett större personligt ansvar och tillfredsställelse och uppskattning för den egna insatsen.
Det viktigaste ändå är att individens möjlighet att välja gör den offentligt finansierade servicen mer lyhörd för den enskildes behov och önskemål. Det system vi har idag inom omsorg och hemtjänst är formad av den politik som förts i vårt land sedan 1950-talet. Nu måste vi rusta för framtidens äldreomsorg. Då är valfrihet, flexibilitet och den äldres behov och önskemål i centrum självklara inslag i en högkvalitativ äldreomsorg, också i små kommuner.
Rosita Runegrund (kd)
Chatrine Pålsson Ahlgren (kd)
Riksdagsledamöter, socialutskottet