Kommer protesterna att ge Tibet större frihet? Leder de till mer demokrati i världens största land Kina? Vi kristdemokrater hoppas och tror det. Och vi är idag här för att ge vårt stöd till dem som kämpar för mänskliga rättigheter i Tibet men också i Kina. Vi måste hålla trycket uppe mot en regim som inte respekterar de mest grundläggande mänskliga rättigheter och en av dem är yttrandefriheten.
Hur många människor som dödats i Tibet under de senaste veckornas oroligheter vet ingen. Dalai Lama, som sedan årtionden befinner sig i landsflykt, har inte krävt oberoende för sitt land, bara större självständighet. Inte heller har Dalai Lama ställt sig bakom kraven på bojkott av de olympiska spelen. Ändå är Kina inte redo för en dialog.
Frankrikes president Nicolas Sarkozy har förklarat att ”alla möjligheter är öppna ”. Han kan med andra ord tänka sig att avstå från en Kina-resa. Såvida inte lugn och ordning återställs i Tibet. Det är bra att ledare gör sådana direkta ställningstaganden för alla som kämpar mot förtrycket.
Utländska journalister släpps inte in i Tibet, och de kinesiska rapportörer som eventuellt finns där censureras med största noggrannhet. Alla kinesiska tv- och radiostationer, liksom alla tidningar och tidskrifter, är beroende av myndigheternas godtycke – detsamma gäller i stor utsträckning internet. Kontrollen är med andra ord så gott som total och Kinas maktresurser är – självfallet – mer än tillräckliga för att hålla tibetanerna under hårdhänt kontroll.
Sveriges regering har haft, och kommer att ha en fortsatt öppen och tydlig MR-dialog med Kina. Vi måste noggrant följa utvecklingen i landet.
Situationen för Mänskliga och medborgerliga rättigheter i Kina är en katastrof. Människor avrättas efter summariska rättegångar, där den åtalade inte får tillgång till försvarsadvokat. Flickebarn aborteras regelbundet före födseln eller dränks efter födseln i jättelandets mera primitiva delar. Inga partier utom det kommunistiska är tillåtna och ”självständiga områden”, som Tibet, är i verkligheten alls inte självständiga utan förtryckta.
Ett annat stort problem är miljöförstöringen. I väldiga områden är tillgången på rent vatten knapp eller ingen och luftförstöringen är så fruktansvärd att befolkningen i städer som Peking vissa dagar knappast vågar gå ut – flera utländska löpare i världsklass har förklarat att de inte tänker ställa upp i Peking, eftersom tävlingslöpning under så svåra förhållanden är hälsovådlig.
Vi kan vara säkra på att Tibetfrågan ändå vuxit till ett problem för regeringen i Peking. Att det blev så beror till så gott som 100 procent på OS 2008. Regeringen har inte ändrat position ang. OS-deltagande, vi vill inte göra idrotten till politik. Men vi bör inte vara tysta. Vi behöver tala. Vi kristdemokrater har under en längre tid försökt uppmärksamma frågan om Kinas brist på mänskliga rättigheter inför OS spelen. Låt oss fortsätta att kräva mer av Kina, och låt oss inte glömma alla dem som lever i förtryck även efter OS spelen.
Kommer protesterna att ge Tibet större frihet? Leder de till mer demokrati i världens största land? Vi kristdemokrater tror att protester kan göra skillnad. Därför deltar vi i denna demonstration idag. Låt oss tillsammans kämpa för en förändring som tar sin start redan nu.
Tack!