Debatt i kammaren
2010-04-22
Désirée Pethrus Engström
Ang AU9 Arbetsmiljö
Herr/fru talman
Tanken med arbetsmiljöarbetet är att det ska förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbetet. Regeringens satsning på arbetsmiljöinsatser under de kommande åren innebär att politiken ska bidra till den samlade jobbpolitiken samt att den ska lyfta fram arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft.
Arbetsmiljöverket har därför tillförts extra medel inom tre områden. Informations –och kunskapssatsningar, förstärkt information till utländska företag och arbetstagare samt marknadskontroll och standardiseringsarbete som innebär att man kontrollerar ex viktig skyddsutrustning att den är funktionell och säker.
I Sverige har vi under lång tid arbetat för att förbättra arbetsmiljön. Vi vet att en god arbetsmiljö gynnar både arbetstagare och arbetsgivare. Ett hållbart arbetsliv är också en förutsättning för att Sverige ska stå sig konkurrenskraftigt i framtiden. Även på EU nivå har frågan om vikten av en god arbetsmiljö medfört att man antagit en plan för att förbättra hälsan för EUs befolkning. Europa kommer inte att kunna konkurrera med de nya stora drakarna Kina och Indien om vi inte har en frisk arbetskraft. Vi måste därför se till att förebygga sjukdom både i och utanför arbetslivet. I framtiden kommer friskfaktorer vara en konkurrensfaktor som alla företag kommer att mer eller mindre tvingas att ta med i sina kalkyler.
Herr/fru talman
Hur mäter vi om Sverige har en god arbetsmiljö generellt? Ja vi måste då titta på flera olika parametrar. En sak vet vi i alla fall- att det var inte bättre förr! För under den förra regeringen så förtidspensionerades 140 människor om dagen i Sverige. Det var en utslagning av människor med höga mått som vi inte vill ha tillbaka. Istället har den här regeringen lagt 17 miljarder till olika rehabiliteringsinsatser.
Omställningsförmåga i arbetslivet är viktigt. Och många behöver byta arbetsplats för att må bra. Olika undersökningar menar att var tredje person på arbetsplatserna vill byta arbete. Men man känner sig inlåst och vågar av olika anledning inte byta arbete, trots att det ibland vore hälsosamt. Regeringens nya sjukskrivningsprocess har ofta kritiserats, men den har de facto gett många som gått sjukskrivna och som inte orkar eller kan gå tillbaka till sitt gamla jobb, en möjlighet att faktiskt pröva något nytt. Det har gett långtidssjukskrivna en möjlighet att få komma till arbetsförmedlingen för att få stöd att komma vidare.
Regeringen har också i december 2009 beslutat att tillsätta en särskild kommitté som ska följa och föreslå förbättringar inom rehabiliteringsområdet. Man ska lämna förslag om hur rehabiliteringsprocessen kan förbättras. De ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 10 december i år.
Herr/fru talman
Arbetslivet har förändrats och förändras i allt snabbare takt. Arbetsmarknaden har gått från industri- och fabriksjobb till en tjänstemarknad. Jobben kräver mer utbildning, mer självständigt analysarbete, service och social kompetens men också mer information än någonsin. Det ökade antalet stressrelaterade sjukdomar måste tas på allvar. Även om datorer har gjort att vi kan arbeta snabbare så krävs det ändå allt snabbare insatser från de anställda.
Belastningsskador och stress är två stora sjukskrivningsorsaker idag och detta är stora utmaningar för företagen att hantera. De ska ha den företagshälsovård som krävs för att förebygga sjukdom och det är viktigt att man varje år utvärderar hälsan på företaget.
Många företag arbetar bra med det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen kräver . Att man har en årlig kontroll av arbetsmiljön och de facto också åtgärdar de brister som finns. Och att man samverkar mellan parterna på arbetsplatsen men också med utomstående aktörer i rehabiliteringsärenden, som med försäkringskassa och företagshälsovård.
Herr/fru talman
När det gäller resurserna till Arbetsmiljöverket så fick dom precis som flera andra myndigheter en viss neddragning i början av mandatperioden. Men de har sedan fått påfyllning av resurser för särskilda insatser. Anslaget ökas kontinuerligt under perioden 2009 till 2011. Ökningen innebär en sammanlagd nivåhöjning av anslaget med 57 miljoner kronor till och med 2011. Förstärkningen har bl.a. varit avsedd för informations- och kunskapssatsningar.
Arbetsmiljöverket har börjat arbeta mycket proaktivt med information till företag via bland annat hemsidan. Hemsidan hade under 2009 cirka 2 och en halv miljon besökare, vilket var en ökning med 25 % jämfört med 2008. Det är mer än 6 500 besök per dag. Man har även en webbaserad utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket finns numera, förutom på hemsidan, på Facebook och når där många intresserade som också kan ställa frågor till verket. Det är en spännande utveckling där vi kan gå mot större interaktivitet med medborgarna direkt. Det ger också stöd till skyddsombud som kanske tvekar i olika frågor och som kan få snabba svar på frågor.
När det gäller frågan om skyddsombud så har antalet minskat. Det kan ha flera olika orsaker. Jag tror att tiden ofta inte räcker till för att vara frånvarande från arbetet för detta arbete, och man får kanske inte det stöd som behövs för att ta på sig detta uppdrag. De fackliga organisationerna har en viktig uppgift att lyfta dessa uppdrag ute på arbetsplatserna och ge utbildningar som kan främja ett bra arbete. Arbetsgivarna har naturligtvis också ett stort ansvar att medverka till finansiering av skyddsombudsutbildningar. De måste förstå att en trygg och hälsosam arbetsplats lönar sig bättre än tvärtom.
De regionala skyddsombuden fick 2009 100 miljoner i statligt stöd.
Hot och våld är viktigt att förebygga ute på arbetsplatserna. Det är betydligt vanligare att kvinnor än män utsätts för hot och våld i arbetet. Därför pågår en rad aktiviteter på Arbetsmiljöverkets område. I november 2009 redovisade Arbetsmiljöverket en lägesrapport om regeringsuppdraget, som innebär att dom ska främja jämställdhet och motverka hot och våld i arbetslivet. Av rapporten framgår att verket planerar sju olika aktiviteter. Det är kartläggningsarbete, forskningsarbete och man ska belysa frågan ur ett kriminologiskt, psykologiskt och genusperspektiv. Aktiviteterna kommer att pågå hela 2010. Man kommer också att genomföra en särskild tillsynskampanj som tar sikte på kvinnors utsatthet för bland annat a hot och våld inom detaljhandeln. Kampanjen ska pågå hela 2010.
En annan fråga som är viktig för arbetsgivare att förebygga är mobbing, eller kränkande särbehandling som det heter i lagen. Även här har regeringen lagt ut en hel del uppdrag för att exempelvis undersöka diskriminering av hbt-personer i arbetslivet. Vi har dock en lag som är tydlig och som ska följas. Så snart en chef får kännedom om att mobbing förekommer måste det utredas och åtgärder vidtas. Därför är det viktigt att alla på en arbetsplats medverkar till att anmäla eventuella fall av mobbing. Alla på en arbetsplats har ett ansvar för den gemensamma arbetsmiljön, även om cheferna har verktygen att förändra en dålig arbetsmiljö.
Herr/fru talman
En fråga som lätt engagerar många är frågan om rökning på arbetsplatser. Vi behöver av många olika skäl minska rökandet i samhället. Ingen kan tvinga någon att sluta röka, men vi måste göra allt vi kan för att förhindra rökning som ger allvarliga sjukdomar som ex cancer. När vi fick information om forskning som visar på att passiv rökning också kunde vara farlig så ledde det till ett stort antal förändringar i Sverige men också i flera Europeiska länder. Man införde rökförbud på restauranger och krogar. Det var dåligt för gästerna men framförallt för de som jobbade på dessa ställen. Många kritiker ansåg att restauranger skulle gå omkull när lagen infördes, vilket visade sig vara överdrivet. Snarare fick det positiva effekter, framförallt för många allergiker.
Det vi nu borde göra är att införa rökfri arbetstid. Det innebär att den tid man arbetar och har paus ska vara rökfri. Det finns flera företag som infört det, men även inom Kriminalvården finns goda exempel på vad det inneburit för både intagna och anställda. Det har visat ge positiva hälsoeffekter för de anställda men även för andra. En rökare har i genomsnitt 8 dagars längre sjukskrivningstid per år än en person som aldrig rökt. Cirka 64 av landets 290 kommuner har beslutat att införa rökfri arbetstid. Det har inneburit att man bland annat samtidigt erbjudit rökavvänjningskurser. Och det offentliga skulle kunna gå före. Regeringen har tagit flera viktiga steg i att minska tobaksanvändandet och gett Folkhälsoinstitutet i uppdrag att genomföra särskilda åtgärder inom det nationella tobaksförebyggande arbetet under 2008-2010 och jag hoppas att vi ska kunna komma ännu längre i detta viktiga arbete under nästa mandatperiod.
När det gäller den viktiga frågan om arbetsskador så kan vi konstatera att frekvensen anmälda arbetsolyckor för män och kvinnor nu är lägre än vad den var vid den tidigare lägsta nivån kring mitten av 1990-talet. Sverige ligger långt under övriga EU länder vad gäller skador och olyckor.
När det gäller dödsfall i arbetet kan vi se att för 2009 så inträffade 34 dödsolyckor i arbetet bland arbetstagare varav 4 kvinnor. Det var en minskning med 13 personer jämfört med året före. Det visar på hur starkt konjunktursvängningarna påverkar, då det ofta handlar om byggsektorn. Därför måste vi vara mer på tå inför en konjunkturuppgång och se till att alla följer säkerhetsföreskrifter och att chefer vet om sitt ansvar enligt Lagen.
När det gäller arbetssjukdomar så fortsätter dom att sjunka. Jämfört med 2008 är nedgången 15 % och sedan 2004 är det en halvering.
När det gäller kvinnors arbetsmiljö vill jag särskilt peka på regeringens uppdrag till arbetsmiljöverket att genomföra kunskaps- och informationssatsningar för att främja jämställdhet och motverka hot och våld i arbetslivet. Verket disponerar 14 miljoner kronor under 2009 och 2010. Och forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap FAS har också på regeringens uppdrag under 2009 beviljats stöd för forskning om kvinnors hälsa.
Herr/fru talman
Arbetsmiljölagen kom som en ramlag den 1 juli 1978. Den har förnyats med åren och även under denna mandatperiod har förändringar ägt rum. Vi har gjort lagen tillämplig även för arbete i arbetsgivarens hushåll. Vi har också förtydligat arbetsmiljöansvaret vid byggnadsarbete men också gett elever, studerande och deras representanter bättre möjlighet att driva arbetsmiljöfrågor. Skyddsombuden har också fått mer möjligheter att agera när det gäller inhyrd arbetskraft .
Arbetsmiljöverket arbetar kontinuerligt med att förenkla och förtydliga lagens innehåll för att allt fler ska kunna förstå och följa de regler vi satt upp. Detta ska naturligtvis ske vid sidan av deras viktiga tillsynsarbete.
Regeringen arbetar med att utforma en ny arbetsmiljöpolitik – för framtiden. En utgångspunkt för detta arbete är att skapa förutsättningar för fler, bättre och mer utvecklande arbeten samtidigt som utanförskapet för dem som står långt från arbetsmarknaden ska kunna brytas. Arbetsmiljön ska vara utvecklande för både individ och verksamhet och vara en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel. Under hösten 2009 påbörjade regeringen ett arbete med en långsiktig strategi för den framtida politiken. Avsikten är att denna strategi ska utgöra en nationell handlingsplan för arbetsmiljöområdet och att information om denna ska lämnas till riksdagen i form av en skrivelse under våren.
Arbetsmiljöverket kommer under 2010 som en särskild satsning att genomföra drygt 2 000 inspektioner inom tillverkningsindustrin för att se till att dessa företag kommer igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet som förebygger skador i arbetet. En fjärdedel av alla 144 000 arbetsolyckor som anmäldes under åren 2005-2009 inträffade inom just tillverkningsindustrin. 80 procent av dessa var män. Under samma period anmäldes 15 000 arbetssjukdomar i denna sektor varav en tredjedel var kvinnor och två tredjedelar män.
Arbetsmiljöverket har under senare år effektiviserat sin tillsyn och fler inspektioner görs per inspektör. Arbetsmiljöverket har som mål att öka den sk utetiden, dvs ägna sig mer åt inspektioner ute på arbetsplatserna. Då får fler besök vilket är bra.
Herr/fru talman
Regeringen arbetar med förnyelse av arbetsmiljöpolitiken med utgångspunkten att arbetsgivare ska förstå betydelsen av en god arbetsmiljö. Att det främjar god hälsa hos personalen. Sjukskrivningar ger företagen stora kostnader och försämrar produktionen i företaget vilket minskar konkurrenskraften mot omvärlden. Och inom den offentliga sektorn gäller även där att man kan sänka kostnader om personalen mår bra och kan vara på jobbet. Det ger också en bättre kontinuitet i verksamheterna vilket gynnar brukarna och dem som den offentliga sektorn servar. Därför har också regeringen utrett frågan om att införa ett system som i Danmark kallas ”Smileys”, en godkändstämpel som innebär att man systematiskt kontrollerar alla arbetsplatser med en enhetlig modell. Därför kommer nu Arbetsmiljöverket att genomföra en studie av den grafiska branschen för att se hur en sådan modell skulle kunna fungera. Jag hoppas att detta kommer slå väl ut så att vi i framtiden kan få en mer systematisk arbetsmiljökontroll över landet. Där skulle vi också enligt mitt sätt att se vid sidan av kontroll av arbetsmiljöarbetet även kunna lägga in kontroll av om jämställdhets- och mångfaldsplaner görs på ett systematiskt sätt. Om vi inför ett sådant mer omfattande nytt tillsynssystem så kommer det självklart att krävas mer resurser till Arbetsmiljöverket.
Herr/fru talman
Om man så, för att förstå oppositionens förslag, läser deras reservationer i betänkandet så är det inte mycket nytt man föreslår. Man slår för det mesta in öppna dörrar i saker som vi är överens om, där lagen redan gäller eller där Arbetsmiljöverket är bästa instans att ordna det hela. En fråga som dessutom delar oppositionen, är frågan om arbetstider. Miljöpartiets förslag om friår är väl inget som socialdemokraterna applåderar precis, och i detta betänkande finns dessutom en reservation av miljöpartiet om att man vill införa 35 timmars vecka. Frågan är hur socialdemokrater och vänsterpartister ser på det? Om man gemensamt tror att färre arbetade timmar ger mer välfärd?
Nej, Herr/fru talman
Alliansens politik är mer framtidsinriktad än så. Vi kommer att satsa på nya arbetssätt och förnya inriktningen av arbetsmiljöarbetet. Jag hoppas att vi får fortsätta detta arbete även efter höstens val!
Jag yrkar därmed bifall till betänkandet.