Skyddsombudsträff
2008-05-21
Elmimässan
Tack för att jag fick komma hit idag. Jag är ledamot och gruppledare för kristdemokraterna i Arbetsmarknadsutskottet. Idag har jag uppdraget att tala om regeringens tankeram kring arbetsmiljöfrågor. Men jag sitter alltså inte i regeringen utan i riksdagen. Regeringen kommer så småningom att lägga ett förslag till riksdagen och då ska jag och mina allianskolleger i riksdagen granska förslaget. I arbetsmarknadsutskottet behandlas frågor om förstås arbetsmarknadspolitik som exempelvis resurser till arbetsförmedlingen och arbetsmiljöverket, och regler och lagstiftning kring a-kassan, arbetsmiljöfrågor, jämställdhet, diskrimineringsfrågor mm. Regeringens yankeram om arbetsmiljön är än så länge på tanke- och diskussionsstadiet.
Arbetsmiljöns generella betydelse
Arbetsmiljön och arbetsmiljöpolitiken har stor betydelse för att möjliggöra regeringens jobbpolitik, en politik där målet är tydligt: alla som vill och kan arbeta ska ha möjlighet att göra det utifrån sina egna förutsättningar. Vi har gjort mycket för att få fler i arbete och våra åtgärder har gett resultat, inte minst för människor långt från arbetsmarknaden. Det innebär dock inte att vi kan luta oss tillbaka. Vi måste hitta nya områden och angreppssätt för att bryta utanförskapet för alla de som av olika anledningar befinner sig utanför arbetsmarknaden.
Även om vi har bland de bästa arbetsmiljöförhållandena i världen kan arbetsmiljön bli ännu bättre. Arbetslivet förändras och då måste även arbetsmiljöpolitiken utvecklas. Vi har en helt ny tjänstesektor med andra problem än i det gamla industrisamhället. Vi lever också i en globaliserad värld där jobben flyttar runt i allt större utsträckning och är inte längre lika bestående som tidigare. Hur uppmuntrar vi då till ökad rörlighet och till att välkomna personer från andra kulturer in i våra arbetsgrupper? Och hur utvecklar vi stimulerande arbetsmiljöer som tar tillvara på människors kreativitet vilket är en förutsättning för tillväxt. Kopplingen mellan arbetsmiljöfrågor och verksamhetsutveckling måste bli mer tydlig så att vi stärker svensk konkurrenskraft. Arbetslivet präglas av en ökande komplexitet, flexibilitet och krav på effektivitet. Hur möter vi dessa utmaningar? Vi behöver nya sätt att se på arbetsmiljöfrågor och hitta nya vägar för att få arbetsgivare och arbetstagare att utveckla arbetsplatserna så att fler känner arbetstillfredsställelse och meningsfullhet i arbetslivet. Det finns 95 000 skyddsombud runtom i landet. Ni har en enormt viktig funktion i att visa på hur arbetsgivare och arbetstagare tillsammans kan utforma framtidens arbetsplatser.
En öppen och bred dialog
Arbetsmiljöfrågorna har inte varit i centrum för debatten på länge och väldigt lite nytänkande har kännetecknat området på 30 år. Vi vill ändra på det, genom att sätta igång en bred och öppen diskussion med berörda parter och aktörer.
En promemoria har nu tagits fram som ett underlag för fortsatta diskussioner och överväganden om den framtida arbetsmiljöpolitiken. Vi kallar det en tankeram, som ger en bred genomgång av hur arbetslivet i stort och arbetsmiljön ser ut och utvecklas, hur lagstiftning och andra styrmedel i Sverige och andra länder ser ut och hur arbetsmiljön ser ut ur ekonomiskt perspektiv. Denna kan sedan ligga till grund för mer konkreta åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Att få arbetsmiljöpolitiken att samverka med jobbpolitiken för att skapa inte bara fler utan även bättre arbeten är en viktig inriktning för alliansregeringen.
Arbetsmiljöpolitikens inriktning
Arbetsmiljöpolitiken ska tillsammans med jobbpolitiken bidra till att minska utanförskapet på arbetsmarknaden. Det gäller att anpassa arbetsmiljön så att personer med exempelvis funktionshinder, utländsk bakgrund eller nedsatt arbetsförmåga kan komma in i arbetslivet men också utvecklas på sin arbetsplats.
Arbetsmiljö politiken ska också främja ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Den demografiska utvecklingen gör det viktigt att så många som möjligt träder in på arbetsmarknaden, men också att fler personer får förutsättningar att arbeta efter sin pensionsålder.
Arbetet måste vara inriktat på ett effektivt förebyggande ohälsa, olycksfall och dödsfall och bidra till att förhindra utslagning från arbetslivet. Och vi ska samtidigt bidra till att utveckla verksamheter och individer. En god arbetsmiljö är minst lika viktig för företagen som för medarbetare och individer.
Det måste finnas en koppling mellan arbetsmiljöfrågorna och företagens verksamhetsutveckling och ekonomi. Företag ska kunna använda en god arbetsmiljö som konkurrensmedel vid t ex rekrytering. En god arbetsmiljö gör att företagens verksamhet kan utvecklas positivt och bidra till ökad flexibilitet, produktivitet och konkurrens.
Arbetsgivare i alla sektorer, arbetstagarna, arbetsmarknadens parter, staten och myndigheterna, forskare- alla har en viktig roll att spela inom arbetsmiljöpolitiken. Vi kommer aldrig att kunna nå alla arbetsplatser med statliga tillsynsinsatser. Det är därför viktigt att den statliga tillsynen av lagstiftningen kompletteras med en bred och aktiv partssamverkan där t ex fackliga organisationer och skyddsombud har en viktig uppgift.
Demografisk utmaning i EU
Vi vet alla att vi står inför stora utmaningar inför framtiden inom EU. De demografiska utmaningarna inom EU gör att vi måste bevara och använda all den arbetskraft vi bara kan i framtiden när 40-talist generationen blir äldre och behöver vård. Lyckas vi inte med den utmaningen riskerar vi att stora delar av den gemensamt finansierade välfärden fallerar. Vi kommer också att behöva se till att ha en bra och familjevänlig politik som gör att fler vågar föda barn, annars riskerar vi att en obalans uppstår där alltför få ska försörja en allt växande äldre befolkning. Med denna demografiska utveckling som bakgrund kommer vi med all sannolikhet att behöva arbetskraftsinvandring för att klara arbetskraftsbehovet i framtiden.
På många håll är det redan idag så att man ropar efter arbetskraft och majoriteten av företagarna säger att det är den största anledningen till att de inte kan expandera, nämligen att de inte har tillgång till arbetskraft i tillräcklig omfattning. Därför måste vi ha arbetsplatser som är öppna för olika bakgrunder.
EU:s arbetsmiljöstrategi
Inom EU har man antagit en arbetsmiljöstrategi för perioden 2007-2012. Man talar där om ”Good Work” (Det goda arbetet) och att hälsa och säkerhet i arbetet är ett av de viktigaste områdena inom EU:s sysselsättnings- och socialpolitik. Och så har man en målsättning att det ska bli en minskning av antalet arbetsolyckor och arbetssjukdomar.
I Danmark har man exempelvis startat med att screena och certifiera alla företag och verksamheter för att uppmuntra och visa på betydelsen av att arbeta med bra arbetsmiljöarbete. Det är det som arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tagit som exempel, det som kallas för Smiley- märkning. En slags godkändstämpel för god arbetsmiljö.
Arbetsmiljöns betydelse för att jobba längre
Inom EU har man inte kommit lika långt som Sverige när det gäller sysselsättningsgrad. Vi har fler kvinnor i arbetskraften än övriga Europa och vi har fler äldre som arbetar. Däremot har vi en halv miljon förtidspensionerade. Många av dessa är unga människor. Kan vi få in några av dessa personer att åtminstone arbeta några timmar så är mycket vunnet. Idag återgår så lite som en procent av de förtidspensionerade till arbete vilket är helt oacceptabelt, regeringen genomför därför en rad reformer som ska bidra till att förändra denna situation. Ansträngningar måste göras för att se vilka som kan och vill försöka arbeta. Många har pensionerats mot sin vilja. Men arbetsplatser måste också bli bättre på att ta emot personer med funktionsnedsättning. Och där bör vi se vad vi kan göra för att stödja arbetsgivarna i detta arbete.
Så som ni förstår kommer vi att göra allt för att se till att vi har en bra arbetskraft i framtiden. Därför är en god arbetsmiljö viktig för att fler ska orka stanna längre kvar och inte behöva gå i pension tidigare än nödvändigt. Det nya pensionssystemet har redan börjat ge effekt på viljan att arbeta längre. Sysselsättningsgraden för åldersgrupperna 60-64 år har mellan år 2000 och 2006 ökat med 11 procent. (Från 49-60 procent).
Minskat antal arbetsolyckor och arbetsskador
Alla vet vi att arbetsmiljöfrågorna har förändrats genom åren. Det som tidigare mer handlade om arbetarskydd handlar nu också om hur vi ska kunna förverkliga oss själva på jobbet.
Tittar vi på siffror för arbetsolyckor med dödlig utgång så har de minskat kraftigt sedan 1955 då vi hade 425 dödsfall. Sedan 1995 har antalet aldrig överstigit 100 personer. Inom EU15 (inte de nya östeuropastaterna med) är det tre gånger fler män som dör på jobbet jämfört med Sverige ( och två gånger så högt för kvinnor).
Antalet anmälda arbetsskador har minskat stadigt de senaste fyra åren vilket är positivt.
Sjukskrivningarna i Sverige
Under slutet av 90-talet hade vi en tuff tid då många företag, kommuner och landsting effektiviserade och slimmade sina organisationer. Det medförde att människor började drabbas alltmer av stressrelaterade sjukdomar. I förlängningen är detta förstås kostsamt både för arbetsgivare och den sjukskrivne. Nu börjar vi äntligen se en vändning i den trend som bara gått åt fel håll sedan mitten av 90-talet. Just nu har vi en trend som vi inte sett tidigare och det är att arbetslösheten går ner samtidigt som antalet sjukskrivna också minskar. Dessa kurvor brukar annars gå åt olika håll. Vi vill nu försöka hitta vägar för fler tillbaka in i arbetslivet. Här är det viktigt att vi har arbetsmiljöer som inte slår ut människor utan ser till vad den enskilde individen behöver för att kunna vara i arbete. Men det finns ett stort behov av att jobba med att stötta upp friskvårdsarbete, som stärker hälsan. Där har företagshälsovården en viktig roll att fylla. De fyller ibland också uppgiften som karriärcoacher som medverkar till att personer byter jobb oftare än idag. Vi vet att ungefär 1/3 av alla arbetstagare vill byta jobb men kommer sig inte för detta. Om de stannar och mår dåligt är det inte bra för vare sig arbetsgivare eller anställd. Så fler jobbyten kommer säkert vara vanligt framöver. Och sjukskrivna som vill byta jobb kommer nu med ett regeringsförslag att få rätt till tjänstledigt för att pröva annat jobb.
Många arbetsgivare tillåter detta men det är inte självklart hos alla.
Grupper långt utanför
För att ta tillvara allas potential i det svenska samhället och i arbetskraften måste vi bli bättre på att ta tillvara, ungdomar, äldre, invandrare och personer med funktionsnedsättningar. Hur sänker vi trösklarna för dessa grupper så att de lättare kommer in på arbetsmarknaden? Och hur skapar vi arbetsmiljöer som är välkomnande för alla. Många kan vara med bara de får rätt arbetsuppgifter och i rätt omfattning. För dem som är arbetslösa vill vi att arbetsförmedlingen ska bli bättre på att matcha in arbetslösa på rätt arbete. Jag har den senaste tiden besökt flera företag som jobbar med att få in personer som står långt från arbetsmarknaden in i jobb. Och det går, bara man vet vilka jobb dessa personer passar för och fungerar som coacher och mentorer, men också betydelsen av handledning av de nya arbetsgivarna lyfts fram som en viktig fråga att ta med.
Kompetensutveckling
Här kommer också vidareutbildning och kompetensutveckling in som en viktig faktor för att öka flexibiliteten bland arbetstagare. Den anställde vinner i utveckling och arbetsgivaren vinner i att kunna använda personen i fler olika arbetsuppgifter om personen har en bred kompetens. Att kunna vidareutbilda sig i arbetslivet bli alltmer viktigt. 2/3 av Sacomedlemmarna fick enligt en undersökning gå på personalutbildning medan det hos LO medlemmarna bara var 42 % som fick detsamma. Statsanställda får längst utbildningar av alla.
Ledarskapets roll
Många kämpar med att få ihop vardagsliv med familjeliv. I jämställdhetslagstiftningen står att detta är något som arbetsgivare ska främja. För att få ihop livet måste vi ha balans mellan arbete och fritid. Och här är ledarskapet en viktig fråga. Hur bemöts småbarnsföräldrar i arbetslivet och hur samtalar chefen med sina anställda om dessa frågor.
Ledarskapet är också viktigt för ett företags utveckling. En avhandling som gjorts vid Institutet för psykologi på Lunds Universitet visar på chefens viktiga roll. Den visar att ju mer chefen var relationsinriktad och förändringsbenägen desto mer kreativa och innovativa var de anställda, och det gällde såväl ingenjörer som de på verkstadsgolvet. Det är alltså viktigt att chefen försöker ha en helhetssyn på sina anställda. Att arbetslivet påverkar privatlivet och tvärtom. Och för att vi ska förebygga stress i arbetslivet är det viktigt att chefer ger personalen möjlighet att påverka sitt arbete så att man kan prioritera och fatta beslut om sin arbetsdag i så stor utsträckning som möjligt. Jämför man Sverige med andra EU länder så har Sverige bäst villkor vad gäller flexibel arbetstid. Det minskar frånvaro och övertidsuttag.
Regelförenkling
I Sverige har vi en stor andel småföretagare. Av 915 000 företag i Sverige så har majoriteten inga eller färre än 9 anställda. Bara drygt 1700 företag har fler än 200 anställda. Eftersom tjänstesektorn ökar så kommer det säkert att vara en fortsatt trend mot mindre företag. Och företagare som startar eget vill ha enkla regler att följa. Svenskt näringsliv har nyligen genomfört en undersökning av 400 företagare om synen på arbetsmiljöregler och regelförenklingar. Den visar att var tredje företagare anser att arbetsmiljöreglerna är krångliga. När de frågade arbetsmiljöinspektörer om arbetsmiljöregler så ansåg tre av fyra inspektörer att företagen gör det mesta rätt, även i de fall då de inte känner till reglerna. Detta gällde främst den frågan som handlar om dokumentationen av arbetsmiljöinsatser. Vidare visar undersökningen att både inspektörer och företagare förenas i önskan om färre och tydligare regler. Arbetsmiljöverket har också själva den senaste tioårsperioden gallrat bort två av tre paragrafer och är nu nere i 2000! Regeringen har dessutom inlett ett ambitiöst arbete med att få ner företagens regelkostnader. Målet är att kostnaderna ska minska med 25 procent under mandatperioden, med hittills genomförda och aviserade beslut har vi uppnått tio procent.
Forskningens slutsatser
Vilken betydelse har då olika styrmedel i arbetsmiljöpolitiken. Ja, den forskning som man försökt finna på området i Tankeramen, visar att det är svårt att mäta ekonomiska effekter av arbetsmiljöinsatser. Arbetsmiljöverket framhåller i en rapport att det inte finns studier som kan påvisa direkta samband mellan myndighetstillsyn inom arbetsmiljöområdet och effekter i form av minskad sjukskrivning. Men forskning visar på att det finns starka motiv för att fortsätta med en balanserad bladning av rådgivning, tillsyn och ekonomiska styrincitament. Och inspektioner som syftar till att förbättra arbetsmiljön är naturligtvis viktigt som komplement.
Skyddsombudens roll
När det gäller att styra upp arbetsmiljöarbetet så är naturligtvis lagstifningen det huvudsakliga medlet för att slå fast grundläggande krav för att förebygga ohälsa och olycksfall och skapa en god arbetsmiljö. Sedan behövs tillsyn som något som arbetsgivarna vet kan komma. Men samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är också oerhört viktigt. För det lokala arbetet är en av grundpelarna i arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljölagen. Och den huvudsakliga inriktningen ska vara att förebygga ohälsa och olycksfall. Och samverkan är en grundbult i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att parterna gemensamt undersöker arbetsmiljön, analyserar resultat och sedan lägger ihop det med den årliga verksamhetsutvecklingen på företaget. Så att arbetsmiljö och verksamhetsutveckling går hand i hand.
Och här fyller skyddsombuden en viktig roll. Antalet regionala skyddsombud som var registrerade hos Arbetsmiljöverket i slutet av 2006 var 2 100 personer. Och det totala antalet skyddsombud var 95 200 personer. Det är många personer som har rätt att skydda vår arbetsmiljö runtom i landet. Och det är viktigt att dessa ögon och öron fungerar. Där det finns fem anställda ska det ju finnas ett skyddsombud och finns det 50 anställda så ska det finnas skyddskommitté. Och där ska alla viktiga frågor tas upp. Ett skyddsombud har ju till och med rätt att stoppa arbetet om det är farligt.
En offensiv arbetsmiljöpolitik
Arbetsmiljöpolitiken har ofta kommit att bli enbart reaktiv på brister och problem i arbetslivet och därigenom uppfattats stå i motsatsställning till en politik för kreativitet, jobb och tillväxt. I Tankeramen beskrivs hur vi bör vända på det resonemanget och hitta fler styrmedel som bejakar en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöpolitiken måste ges en mer offensiv och positiv innebörd.
Det ska inte enbart handla om att förhindra en dålig arbetsmiljö, utan i mycket högre grad om att se arbetsmiljön som något som kan utveckla såväl individer som verksamhet och vara en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel. Denna innebörd har arbetsmiljöfrågorna redan för många företag och andra verksamheter och för många människor ute i verksamheterna. Det handlar därför om att förstärka och utveckla denna syn på arbetsmiljöfrågorna.
Det är mot denna bakgrund som vi nu och mandatperioden ut tar nya grepp på området. Därför har ministern bjudit in arbetsmarknadens parter till samråd om det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
Det är många hänsyn som ska tas, många potentiellt motstridiga intressen som ska vägas samman. Men målet måste vara tydligt: att skapa förutsättning för en positivt laddad arbetsmiljöpolitik, som går hand i hand med en effektiv jobbpolitik, så att vi får fler och bättre jobb på svensk arbetsmarknad.
Tack för att ni lyssnade!