Debatt i kammaren
2010-12-13
Désirée Pethrus Engström
Internationell samverkan
Herr/fru talman!
Idag debatterar vi utgiftsområde 5, Internationell Samverkan. Ett budgetområde där vi satsar cirka 2 miljarder kronor. Pengar som ska gå till internationella organisationer som vi anser främjar fred och säkerhet. Det går till fredsforskning, utbildning, samverkan i ex Nordiska rådet, FN mfl. Sverige ingår i flera fredsbevarande insatser och ser vikten av att också arbeta konfliktförebyggande. Målet med budgeten på detta område är att genom svensk medverkan bidra till att genom internationella fredsfrämjande insatser förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt bidra till fredsbyggande.
För mig som kristdemokrat är det viktigt att slå fast Sveriges internationella ansvar. Vi har ett ansvar för att förhindra, dämpa och lösa konflikter runt omkring vår jord. Dessa insatser bidrar också till att förbättra möjligheten att nå andra viktiga mål, som till exempel fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. På många håll i världen är det just konflikter som drabbar civilbefolkningen. Då måste vi ingripa med både militära och civila insatser. Det kan handla om väpnad trupp, militära observatörer, poliser, diplomater och andra civila experter inom till exempel rättsområdet. Dessa ska operera för att säkra den humanitära hjälpen.
I arbete att bygga fred och säkerhet intar, för Sverige, Europeiska Unionen en särställning. Och vi driver också på för att Europeiska unionen ska bli en global aktör.
Ett starkt stöd till FN är också viktigt i svensk utrikespolitik. Tillsammans med FN, OSSE; Europarådet och samarbetet med Nato och de länder som ingår i Partnerskap för fredsamarbete (PFF) utgör det själva kärnan i den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.
Inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) återfinns en rad både civila och militära insatser där Sverige deltar. Bland de militära insatserna kan nämnas operation Atalanta utanför Somalias kust vars främsta syfte är att se till att humanitär hjälp till Somalia verkligen når fram. I den civila delen ingår exempelvis EU:s rättstatsinsats EULEX i Kosovo.
Utöver dessa insatser har Sverige stora åtagande med deltagande i ISAF i Afghanistan, med KFOR som arbetar med en säkerhetssektorreform i Kosovo samt med Nordic Battle Group där förberedelser pågår inför en ny beredskapsperiod under första halvåret 2011. Under förra året har även Europeiska kommissionens stabilitetsinstrument använts inom flera områden. Sedan det inleddes för tre år sedan har det tilldelats omkring 2 miljarder euro under perioden 2007-2013. Förra året användes det som stöd för Gaza, vid terrorbekämpning i Pakistan och för rättegångar i Kenya och på Seychellerna mot personer som gripits i samband med EU:s militära insats Atalanta.
Ett internationellt ansvar inbegriper förstås inte bara direkta insatser utan också det fredsförebyggandet arbetet är centralt. Som tidigare ordförandeland för Burundikommittén inom ramen för FN:s fredsförebyggande kommission och som störste givare till FN:s fredsbyggande fond (PBF) har Sverige en oerhört viktig roll att spela. Det är bra att Sverige även i fortsättningen kommer att arbeta aktivt med att göra FN:s fredsbyggandesystem till ett effektivt verktyg för att överbrygga glappet mellan direkta krishanteringsinsatser och ett mer långsiktigt utvecklingsarbete. Här vill jag också betona de olika utbildnings- och forskningsinsatser som genomförs på såväl FN som EU- nivå: Folke Bernadotteakademins fokus på att förbättra FN:s medlingskapacitet och Sverige och Finlands gemensamma planer på att få tillstånd ett europeiska unionens fredsinstitut som ska fördjupa de europeiska kunskaperna om fredsarbete och engagemang i konfliktlösande insatser.
Herr/fru talman!
Jag vill i detta anförande också passa på att nämna det viktiga arbete som Sverige nu bedriver för att stärka kvinnors situation i krig och konflikter. Centrala utgångspunkter i detta arbete är säkerhetsrådets resolution1820 om sexuellt våld i konflikter och säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Dessa resolutioner uttalar att sexuellt våld i krig är att anse som krigsbrott samt vikten av kvinnors delaktighet i konfliktlösning och fredsprocesser. Dessa resolutioner är glädjande att regeringen tar på allvar. Vid mitt besök i FN tidigare i vintras mötte jag kommissionären Margot Wallström som fått starkt stöd för att starta upp en enhet som nära medarbetare till FNs Generalsekreterare med syfte att bekämpa sexuellt våld i krig och konflikter. Just nu med stort fokus på situationen i Kongo. Wallström berättade om hur hon vill arbeta och prioritera när det gäller hur man ska komma åt det sexuella våldet mot kvinnor. Några viktiga sådana är:
1. Få slut på straffriheten för de grymma brotten.
2. Kvinnors röster måste få höras i denna fråga.
3. Mobilisera det politiska ledarskapet.
4. Öka kunskapen om sexuellt våld och vilka verktyg som kan användas för att stoppa de grymma övergreppen.
5. Koordinera insatser inom FN och med andra aktörer för att förebygga och hitta varningssystem som i god tid kan uppmärksamma problem.
För att kunna arbeta effektivt till stöd för kvinnor krävs att kvinnor också deltar i fredsbevarande insatser som FN genomför världen över. Därför är det glädjande att en svensk nu också fått en högre tjänst på UNPOL som är FN:s organ på polisområdet. Där är Anne-Marie Orler chef för flera tusen poliser i FN:s fredsbevarande insatser. Hon arbetar för att få fler kvinnliga poliser ute i fält. Det är nu 9,2 procent kvinnor inom kåren, vilket är en ökning, men fler behövs. Orler och Wallström har nu stora möjligheter att från olika håll verka för att förbättra situationen för kvinnor i världen. De har två viktiga nyckelroller för att på ett tydligt sätt uppmärksamma hur kvinnor drabbas av krig och konflikter och vad vi faktiskt kan göra för att förändra till det bättre. Regeringen har tydligt aviserat att lyfta kvinnors roll och jämställdhet i krig och konflikter vilket är en viktig markering. Med detta vill jag herr/fru talman yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.