Kristna minoriteter i Irak
2009-10-17
Manifestation på Sergels torg
Kära åhörare!
Idag samlas vi för att uppmärksamma situationen i Irak. Ett land där oroligheter och våld är ständigt närvarande. Idag avvisas många Irakier som sökt skydd i Sverige tillbaka till Irak. Tvångsavvisningar där människor är utelämnade åt sitt öde vid återvändandet. Våldet i Irak har snarare ökat än minskat den senaste tiden och många grupper lever under ständig oro. Irak har slutit ett återvändaravtal med Sverige. Ett avtal som ger de irakiska myndigheterna ett ansvar för de återvändandes säkerhet. Irak har dock inte sagt att detta gäller tvångsavvisade personer. Man har heller inga strukturer för att ta emot avvisade för att ge säkerhet och trygghet. Trots detta avslås irakiernas asylansökningar i Sverige och man fortsätter med tvångsavvisningar.
När spänningen i Irak ökar, då kommer minoriteterna i kläm. Situation för minoriteter i form av etnisk diskriminering är utbredd.
I skuggan av en eskalerande konflikt mellan shiiter och sunni, tillresta jihadister och Iraks reguljära armé och USA, finns ett bortglömt folk. Ett folk vars lidande växer för varje dag. Ett folk som glömts bort av politiker och nyhetsmedier både i och utanför Irak.
Enligt Iraks konstitution ska det råda religionsfrihet i landet, men enligt samma konstitution får ingen lag strida mot Islam, vilket gör situationen vansklig för små utsatta religiösa minoriteter såsom yazidier, mandéer, assyriska kaldéer och andra kristna grupper.
I norra Irak har en muslimsk minoritet: kurderna också utsatts för förföljelse och under FN:s överinseende fått en geografisk frizon för tryggare levnadsförhållanden. Men den minoritet som är värst förföljd i Irak, den kristna minoriteten, borde även de erbjudas en liknande frizon under FN:s överinseende. Möjligheten att skapa självstyrande regioner i Irak är nämligen inskriven i landets nya författning. Exempelvis vill landets shiamuslimska majoritet nu låta fler områden göra sig mer oberoende av centralregimen i Baghdad.
De flesta kristna i Irak är assyrier, ättlingar till en av regionens urbefolkningar. Under Saddam Husseins regim utsattes man för svåra förföljelser och sedan USAs invasion har landet även invaderats av utländska jihadister vilket lett till att situationen och våldet mot kristna i landet förvärrats.
Att tillhöra en religiös minoritet i dagens Irak är förknippat med stora risker. USA:s kommission för religionsfrihet USCIRF hävdar i sin årsrapport att den irakiska staten inte är i stånd att beskydda dessa grupper och att de utsätts för systematisk diskriminering samt en politisk, rättslig och ekonomisk marginalisering. Dessutom är våldet mot icke-muslimer omfattande. Under de senaste åren har antalet fall av mord, misshandel, våldtäkt, hot och tvångsförflyttning där gärningsmännen haft religiösa motiv, ökat lavinartat. Därtill har religiösa ledare och heliga platser attackerats.
Därför måste den svenska regeringen reagera med kraft, exempelvis inom ramarna för EU för att få ett stopp på detta.
Det pågående arbetet för att stärka den diplomatiska närvaron i Irak innebär att Sverige kan få en starkare röst i Irak, inte minst vad gäller de mänskliga rättigheternas genomförande.
Därför är de av största vikt att Sverige i alla internationella sammanhang verkar för att alla dessa minoriteter erkänns och garanteras säkerhet, mänskliga rättigheter, politiskt deltagande och rätt att tala sina språk och leva ut sin kultur.
Sverige är en viktig röst i det internationella samfundet och måste nu höja den för att säkra fred och återuppbyggnad av Irak men också se till att alla irakiska medborgare kan känna trygghet och säkerhet i landet. Och ingen irakier bör skickas tillbaka från Sverige utan att denna säkerhet kan garanteras.