Kammardebatt
Jämställdhet på arbetsmarknaden
Herr/fru talman
Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga. Jämställdhet är även i allra högsta grad en samhällsekonomisk fråga. Den ekonomiska tillväxten blir bättre om hela befolkningens kompetens och skapandekraft tas till vara, inte bara halva befolkningens. Med en jämnare könsfördelning på arbetsmarknaden bidrar vi till en starkare BNP-utveckling. Genom en jämnare könsfördelning ökar också kvinnors självbestämmande, kvinnors privatekonomi förbättras och kvinnors drömmar kan förverkligas.
Idag debatterar vi Regeringens skrivelse En jämställd arbetsmarknad- regeringens strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet. Här redovisar regeringen vilken inriktning jämställdhetspolitiken kopplad till arbetsmarknaden bör ha under de kommande åren. Och det är fyra områden som lyfts fram:
1. Motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet.
2. Främja jämställda villkor för entreprenörskap.
3. Jämställt deltagande i arbetslivet.
4. Jämställda arbetslivsvillkor.
Det är 68 olika åtgärdsförslag som vi tror kan bidra till att stärka kvinnans ställning på arbetsmarknaden. Oppositionens förslag lyser dock med sin frånvaro. Det finns inget reellt alternativ här idag.
Att öka kvinnors ekonomiska självständighet innebär att kvinnor får arbete och egen försörjning. Ett sätt att uppmuntra det är att stimulera det kvinnliga entreprenörskapet och företagandet. Vi vill att kvinnor inte bara ska ha en lön utan också kapital och därmed få ökad makt. Om vi någonsin ska förändra den manliga struktur som råder inom näringslivet måste fler kvinnor ha mer makt och inflytande i just näringslivet. Många kvinnor jobbar inom den offentliga sektorn och gör ett fantastiskt arbete. Och där finns stor kompetens. Men vi kan använda denna kompetens ännu mer smart. Genom att bryta upp monopol inom vård och omsorg kan fler kvinnor öka sina möjligheter att starta, driva och äga företag. De kan också utveckla fler tjänster men även produkter inom denna viktiga välfärdssektor. Och många av dessa kan säkert också säljas på export. Vi behöver ta vara på all innovationskraft även på detta område om Sverige ska stå starkt ekonomiskt i framtiden.
På näringslivsområdet har regeringen också påbörjat ett viktigt arbete vad gäller kvinnor och företagande. Regeringen har bland annat utsett 880 ambassadörer som är ute och undervisar i kvinnors företagande och som ska uppmuntra flickor i skolan och kvinnor att se företagande som ett möjligt yrkesval. 100 miljoner kronor har avsatts per år, 2007-2009, för att främja kvinnors företagande samt stärka kunskapen och forskningen om kvinnors företagande.
Alliansens satsar på jämställdhet. Anslagen för jämställdhetsarbetet har mer än tiodubblats under innevarande mandatperiod jämfört med när Socialdemokraterna styrde. Det är en tiodubbling av anslaget! Det har gett utrymme för en mer kraftfull jämställdhetspolitik på flera olika områden än tidigare.
Herr fru/talman
Diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden är naturligtvis oacceptabelt. Därför har regeringen också infört en diskrimineringsersättning som den som diskriminerat får betala. Den är kraftfull och ska visa på att det är dyrt att diskriminera. Men det finns mer att göra på diskrimineringsområdet. Vi vet att framförallt många gravida kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden. Där kan vi göra mer.
Herr /fru talman
Regeringen har vidtagit en rad insatser för att öka jämställdheten i skolan. En delegation med uppgift att lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan har tillsatts. Delegationen ska bl.a. utveckla kunskap om jämställdhet i skolan, analysera orsakerna till skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat och prestationer, utvärdera metoder för att bryta traditionella könsroller samt föreslå lämpliga insatser. Regeringen har även tillsatt en delegation som har till uppgift att öka flickors och kvinnors intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik. Detta är viktigt att utmana traditionella val av utbildning och yrkesval om vi ska få en jämnare könsfördelning på arbetsmarknaden. Det är bra att regeringen tagit tag i denna fråga.
För att kvinnor ska kunna delta på arbetsmarknaden och samtidigt ha barn krävs att de kan förena familj och arbetsliv. Den svenska föräldraförsäkringen har gjort det möjligt för kvinnor att kombinera detta. För att få en mer jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet behöver vi få fler män som tar sitt föräldraskap på allvar. Därför är det glädjande att försäkringskassan nyligen visat på en positiv ökning av pappaledigheten. Statistik från försäkringskassan visar att männens andel av föräldraledigheten ökar. I fjol var 22, 3 procent av männen lediga. Det är högsta nivån hittills. I snitt tog papporna ut 34 dagar i fjol jämfört med 24 dagar år 2000. Uttaget har framförallt ökat när det gäller de yngre barnen. Det är en positiv utveckling som vi måste fortsätta uppmuntra. Barn behöver båda sina föräldrar. Regeringens jämställdhetsbonus är incitament som ska gynna ökad jämställdhet i hemmet, men den måste bli bättre utformad och vara enklare att ta ut.
Herr /fru talman
I dag är drygt tio procent av landets befolkning (16‒64 år) sjukskrivna eller tar emot sjuk- och aktivitetsersättning. Fördelningen är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Om man är långtidssjukskriven är det stor risk att man blir förtidspensionär. Och då får man leva på 64 procent av lönen. Det är ju inte bra för kvinnor. Istället bör de få hjälp och stöd till ett nytt arbete om det finns förutsättningar för det. De insatser regeringen gjort inom ramen för rehabiliteringskedjan för att underlätta för sjukskrivna att återgå i arbete, är därför i allra högsta grad en viktig jämställdhetsåtgärd. Regeringen har frångått den gamla passiva modellen, där människor kunde gå sjukskrivna i åratal utan att få hjälp och stöd av samhället, till aktiva insatser. Genom så kallade ”Nyfriskjobb” har regeringen dessutom gjort det billigare att anställa dem som varit långtidssjukskrivna. Alliansen har gjort vägarna tillbaka till arbete fler och bredare.
Vid sidan av det utanförskap många kvinnor hamnar i som sjukskrivna är frågan om heltid/deltid också en viktig fråga. Jag tror vi är överens om att de som vill jobba heltid ska få det och dom som vill jobba deltid ska få det. Frågan är- ska vi lagstifta om rätt till heltid? Jag tror inte det är rätt väg. Och jag har också noterat att miljöpartiet är tveksamma till det. I er motion säger ni så i alla fall. Och s- dom säger att man i första hand vill att det ska ske via kollektivavtal. Det är bara v som vill lagstifta. Så vad är ni eniga om?
Herr/fru talman
Betänkandet tar upp att fördelningen av tid mellan betalt och obetalt arbete ser olika ut för kvinnor och män. Mäns totala arbete mer koncentrerat till veckodagar och dagtid och består därmed till stor del av betalt arbete, medan kvinnors arbete är jämnare fördelat över såväl veckans alla dagar som tid på dygnet och innehåller även i hög grad obetalt arbete.
Skattereduktion för hushållsarbete, RUT, fyller en viktig funktion för att jämna ut skillnaderna. Kvinnor kan på så sätt minska sitt obetalda arbete för att utföra betalt förvärvsarbete. En majoritet av dem som köper städhjälp är nämligen kvinnor. Och eftersom kvinnor i större utsträckning utför det obetalda arbetet i hemmet så möjliggör RUT-avdraget att kvinnor har möjlighet att gå upp i arbetstid. Det höjer kvinnors löner och framtida pensioner. Trots det vill de rödgröna ta bort RUT-avdaget.
Enligt Almega är 70 procent av dem som jobbar inom städbranschen kvinnor. Det är därför oftast kvinnor som har möjlighet att få en anställning genom avdraget – inte sällan kvinnor som tidigare varit arbetslösa och som genom avdraget lyckats få in en fot på arbetsmarknaden. 75 procent som anställts i branschen de senaste 6 månaderna kommer från tidigare arbetslöshet. Trots det vill de rödgröna ta bort RUT-avdaget.
RUT-avdraget motverkar dessutom en svart sektor där många kvinnor tidigare jobbade utan avtalsenliga löner, pensionsavsättningar och försäkringar. Kvinnors trygghet i denna sektor har ökat genom att svarta jobb blivit vita. Trots det vill de rödgröna ta bort RUT-avdaget.
Däremot säger de Rödgröna ja till ROT-avdraget som gynnar män.
Varför är mäns arbete viktigare än kvinnors arbete i det rödgröna Sverige?
Herr/fru talman
Avslutningsvis så skulle jag vilja titta igen på oppositionens motförslag via sina reservationer. Med tanke på den plakatpolitik som här förs fram av oppositionen. Läser man noga hur de alternativa förslagen ser ut är det ganska tunna förslag. Tittar man på reservation 3 om entreprenörskap så finns inga egna idéer. Man talar om kvotering i bolagsstyrelser. Men det står bara ”det finns anledning att arbeta vidare med detta förslag” . Det låter ju väldigt vagt...
Och föräldraförsäkringen där har de tre olika partierna tre olika förslag. S- säger att man vill ha nattis! Okej… V- säger att man vill ha individuell föräldraförsäkring- ja det är ju tydligt. Mp- säger att man är motståndare till RUT avdrag- vad nu det har att göra med föräldraförsäkringen. Och sedan vill de ha en utbyggd föräldraförsäkring, tredelad. Och så vill dom ha nattis.
I Reservation nr 8 så är v motståndare till privatisering inom vård och omsorg. Det är ju tur att s och mp inte skrivit under på det…
Sammanfattningsvis om man tittar på hela detta betänkande- vad är ni i oppositionen överens om? Inte mycket.
Ni har två reservationer. En som är en allmän politisk deklaration mot regeringen. Och så reservation nr 3 som är lite luddig om kvotering till bolagsstyrelser… Är det något konkret? Man förvånas att det inte finns mer att erbjuda från oppositionen.
Nej, fru talman. Alliansen har konkreta förslag och jag vill därför yrka bifall till betänkandet
Tack för ordet!