Nej till Ohlys bröstpumpslag
publicerad i Dagen 4/6
Barnkonventionen firar nu 20 år. Den är en viktig beskrivning av och målsättning för vilka rättigheter som ska gälla. För alla barn - i hela världen. Sverige var ett av de första länderna att skriva under konventionen. Det innebär att vi har bundit oss folkrättsligt till att förverkliga den. Tanken var att konventionen skulle användas som utgångspunkt i varje enskild lagstiftning och på det sättet bli en del av den svenska lagstiftningen. Som socialminister med ansvar för barnkonventionen har jag under lång tid uppvaktats av bland andra barnrättsorganisationer, som vill att konventionen blir lag, det vill säga skrivs in i den svenska lagstiftningen. Frågan kommer också upp i internationella sammanhang, nu senast i FN:s granskning av hur Sverige respekterar de mänskliga rättigheterna.
Resultatet av nuvarande ordning är inte heller enligt min mening helt lyckligt. Att barnkonventionen inte explicit är svensk lag påpekas ibland av jurister och myndigheter när beslut har fattats som kan sägas stå i strid med barnkonventionen. Det finns därför skäl att ompröva barnkonventionens rättsliga status i Sverige. Kristdemokraterna tar därför nu ställning för att barnkonventionen i sin helhet ska inkorporeras i svensk lag.
Fördelarna med att låta barnkonventionen gälla som lag i Sverige är att barns rättigheter och ställning kan stärkas, särskilt inom rättsväsendet och i asylprocessen. Om barnkonventionens riktlinjer är lag ställer det större krav på beslutsfattare, myndigheter och domstolar att säkra att det finns kompetens om barns behov och rättigheter. Om tillämpningen av en annan lag av en domstol anses vara oklar i förhållande till barnkonventionen, skulle då konventionen väga tyngre än i dag.
Enligt dagens modell har svensk lag företräde om det föreligger en konflikt mellan lagen och barnkonventionen. Konflikter kan inte uteslutas även om barnkonventionen blir lag, men det innebär att barnens rättigheter ges större tyngd och kan få större genomslag i praktiken. Det ställer också större krav på regering och riksdag att anpassa och transformera övrig lagstiftning så att den stämmer överens med innehållet i barnkonventionen.
En positiv effekt är också att barnkonventionen sannolikt får ett större utrymme på utbildningar inom juridik och socialt arbete. Därmed höjs långsiktigt kunskapsnivån om barns rättigheter inom svensk förvaltning. Vi gör nu bedömningen att tiden är mogen att göra barnkonventionen till lag. Det är ingen universallösning för att lösa problemen med barns utsatthet. Men det är en viktig symbol och ett steg mot målet att stärka barns rättigheter, att bättre möta deras beh ov och att ge alla barn förutsättningar för en trygg uppväxt.
Göran Hägglund
Emma Henriksson