Till kommunfullmäktige i Luleå
Motion
Energieffektivisering - Watt-Buster till Luleå
April 2008
Runt om i landet har flera kommuner valt att gå med i något som kallas Uthålliga kommuner, ett projekt där man tillsammans med andra kommuner och experter inomområdet går igenom vad kommunen kan göra för att spara energi och därigenom både miljö och pengar.
Tyvärr deltar inte Luleå i detta projekt vilket vi kristdemokrater anser ska vara en självklarhet. Några bolag inom Luleå kommun har tillsammans med energimyndigheten gjort energianalyser som pekar på investeringar och förändringar som kan spara både energi och pengar åt företagen (Energieffektivt företagande i Norrbotten, 2007). Vi vill att fler verksamheter inom kommunen nu gör samma sak och att det görs en uppföljning av hur arbetet på de analyserade företagen sker, vilket också skulle vara möjligt att göra även för förvaltningar.
Luleå kommun skrev 2005 ett energiprogram där olika mål inom energianvändning sattes upp för år 2010. Ingen noggrannare uppföljning har gjorts om hur arbetet med att nå dessa mål uppfylls och det är inte länge kvar till att målen skall vara nådda. För att kunna se om extra åtgärder behövs måste en genomgång ske! Exempel på saker som kan göra en kommun energieffektivare är bland annat: mer värme- och jordvärmepumpar, möjlighet till vind- och solenergi, montering av isolerrutor, avgaskondensatorer, individuell värmemätning, behovsanpassad ventilation, folkbildning (ex: idrott), montering av energisnåla fönster, byta från olja till pellets.
Kristdemokraterna anser detta extra angeläget med tanke på den senaste tidens diskussion om fjärvärme kontra värmepumpar i nybyggda villor där Boverkets krav att bygga energisnåla hus diskuterats att kringgås av kommunledningen. Kraven på lägre energiförbrukning kommer att bli hårdare och hårdare och som kund kan det vara vanskligt att bygga ett hus med hög energiförbrukning för att kunna få fjärvärme när man inte vet hur energipriserna kommer att röra sig i framtiden, hur klimatet förändras eller hur stor SSAB:s spillvärmeproduktion kommer att se ut längre fram. Vi är emot att Boverkets krav på energisnålt byggande frångås.
Det är också viktigt att planera staden utifrån ett miljöperspektiv. Fjärvärme kan användas i högre grad och bilresor minskas (till exempel till Storheden). Vi anser också att det vore dags att presentera utredningen om Biogas till fordon i Luleå. Det är av yttersta vikt att det inte bara är i Boden i närområdet som man skall kunna förse bilen med biogas.
Kristdemokraterna föreslår därför fullmäktige att Luleå kommun
- Går med i projektet Uthålliga kommuner, alternativt om detta inte är möjligt anställer egna ”Watt Busters” , energijägare som ser över kommunens möjlighet att minska energianvändandet
- Följer upp beslutade och genomförda energianalyser och energiprogram för att se om de genomförs i enlighet med de uppställda målen
- Redovisar möjligheterna för att inrätta en biogastankstation i Luleå.
- Tydliggör ett miljö/energiperspektiv vid stadsplanering och att detta bör synas i policydokumenten.
För kristdemokraterna
Erika Josbrandt
Motion - Hållbart byggande
April 2008
Runt om i Sverige mångdubblas byggandet av passivhus (energisnåla hus), medan det i Luleå planerade ekologiska byggandet på Kronan istället tycks bli vanliga 14-våningars betonghus. Luleås ledning har också diskuterat att överklaga Boverkets krav på energisnålt byggande för att få bygga mer energikrävande hus. Det anser vi kristdemokrater naturligtvis sänder ut helt fel signaler om kommunen och vår framtidsvision. Istället bör plats avsättas för energisnåla byggnader att byggas, varför inte på Kronan eller vid Södra hamn?
Vi är medvetna att det inte på samma sätt går att minska energiförbrukningen lika mycket som andra orter vid vår nordliga breddgrad, men det går att göra mycket och bra exempel kan man till exempel finna i Umeå där energisnåla hus byggs på Tomtebo. Längre söderut har det genomförts flera projekt, ett sådant är norra älvstranden i Göteborg där beräkningarna visar att det med ekonomisk vinning för de inblandade går att bygga passivhus om rätt teknik används. I Göteborg har man även i sin markanvändningspolicy skrivit in att man ska bygga energisnålt med till exempel passivhus. En annan möjlighet är att ge företräde för energisnålt byggande i tomtkön.
I Luleå står industrin för stor del av elanvändningen (40 %) men hushållen står ändå för ca 30 % av förbrukningen. Det är därför viktigt att vi börjar våga bygga energisnålt och börjar bygga för framtiden inte bara för nuet. Både olje- och energiprisen stiger konstant och insikten om problematiken kring växthuseffekten bankar på dörren. Energieffektivitet och miljöanpassat byggande är högaktuellt och det är dags för Luleå att haka på tåget. Våra generationer har den unika möjligheten att lämna efter oss ett samhälle som inte är beroende av koldioxidutsläppande energi, låt oss ta första steget istället för att stå kvar på perrongen och se tåget gå förbi.
Kristdemokraterna föreslår att:
- Luleå kommun tar fram planer för byggnation av s.k. passivhus eller motsvarande, anpassat till vår breddgrads förutsättningar.
- Det skrivs in i styrdokument och policies som rör byggande, att det vid markanvändning ska byggas energisnålt och energieffektivt.
- Det i tomtkön ges förtur till energisnålt byggande, om det är möjligt.
För kristdemokraterna
Erika Josbrandt
2007-04-02
Motion om energisparande snökylsystem
Under de senaste åren har nya modeller för uppvärmning och kylning av byggnader utvecklats. I den nuvarande energiplanen för Luleå kommun står ingenting om planering av snökylsystem vilket vi kristdemokrater anser borde vara en självklar framtidslösning och ingå i kommunens plan för framtida energianvändning.
En sådan modell, som är en unik möjlighet för norra Sverige, är att kyla fastigheter med hjälp av snölager. Forskarna vid Luleå tekniska universitet (LTU) och bolaget Snowpower, tittar bland annat på en lokal lösning för att kyla universitetets lokaliteter med hjälp av snö.
Det finns ett antal strategiska byggnader som borde kunna vara föregångare när det gäller användandet av energi för kylning. Några sådana exempel är sjukhuset och större företagsfastigheter. Med god vilja och bra planering vore det fullt genomförbart att skapa snödepåer för sommarbruk. Kunskapen om kylsystem med snö finns vid LTU och Snowpower och via ett samverkansprojekt skulle kommunen kunna minska sina energikostnader och energianvändning. Dessutom har metoden prövats tidigare. Med gott resultat!
Vi kristdemokrater anser att Luleå kommun ska ta ett stort ansvar för miljön och också vara i framkant vad gäller nya modeller för energianvändning. Goda erfarenheter av snölagring för kylning av byggnader finns bland annat i Sundsvall där sjukhuset kyls med hjälp av snö.
”På tio år, (1995-2005) har Landstinget Västernorrland minskat sin el- och värmeförbrukning med 20 procent. Vattenförbrukningen har under samma period minskat med 40 procent.” LTU har varit med och utvecklat detta system.
Sundsvalls sjukhus har gjort en rad åtgärder, inte bara med snölagret, men också bytt ut gamla kylar och annat.
Några exempel på hur mycket energi som kunnat sparas:
”Elenergin minskat med 90 %
Koldioxiden minskat med 90%
Reducering av eleffekten med 90 %”
Snö från stadens gator skulle kunna läggas i depåer och användas under hela sommarhalvåret. Inte bara större byggnader är möjliga att kyla med denna teknik. Fjärrkyla kan användas över större områden och där utgör tillexempel Porsön (Aurorum, Universitetet, Ferruform och mindre byggnader) med tillhörande snötipp ett intressant objekt.
Enligt de bilder som Sundsvalls landsting utvecklat tillsammans med sin samarbetsgrupp (där LTU ingått) ser anläggningsmodellen ut enligt följande:
Kristdemokraterna i Luleå föreslår därför följande:
Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att revidera energiplanen att även innefatta ovanstående energibesparingsförslag
Att kommunfullmäktige beslutar om en åtgärdsplan för att införa energibesparande kylsystem enligt ovanstående modell
2007-04-02
Motion om fri parkering för miljöbilar i Luleå
Kristdemokraterna i Luleå anser att det är viktigt att vi jobbar för en bra miljö för framtida generationer och vill därför satsa på miljöbilar. Nyligen klargjorde regeringen satsning där personer som köper en miljöbil får 10 000 kr i bidrag. Nu vill vi spinna vidare på denna positiva satsning och erbjuda gratis parkering för privatbilister som kör miljöbil i Luleå. Vi tror att det ger en ytterligare sporre för folk att köpa miljövänligt då man står inför att inskaffa en ny bil. Det skulle vara en tydlig och bra markering från Luleås politiker.
Den fria parkeringen skulle kunna lösas på olika sätt, till exempel genom ett system liknande det Boden har med parkeringsskiva. Då kan miljöbilsägare få en parkeringsskiva som ger fri parkering en begränsad tid eller genom att man tillåter fri parkering i Luleås innerstad ett dygn. Detta bör tittas lite närmare på men vår bedömning är att det finns fler fördelar än nackdelar med systemet.
Definition av miljöbil:
- Konventionella bilar: Bensin- och dieselbilar med koldioxidutsläpp som inte överstiger 120 gram/km.
- Alternativbränsle bilar: Bilar som kan drivas med andra bränslen än bensin eller diesel och som har en bränsleförbrukning som inte överstiger 0,92 liter bensin/mil, 0,84 liter diesel/mil eller 0,97 kubikmeter0,97 kubikmeter gas/mil.
- Elbilar: En personbil som tillhör miljöklass El och med elenergiförbrukning som inte överstiger 0,37 kilowattimmar/mil.
Med anledning av ovanstående föreslår Kristdemokraterna i Luleå följande:
Att alla miljöbilar får en särskild parkeringsskiva eller motsvarande lösning för möjlighet till gratis parkering
Att kommunfullmäktige delegerar frågan till kommunstyrelsen för att lösa de praktiska detaljerna med gratis parkering för miljöbilar inom tätortsområden i kommunen
Allmänna ordningsföreskrifter om Service-och signalhundar
I allmänna lokala ordningsföreskrifter för Luleå kommun sägs ingenting om Service- och signalhundar. Det som sägs i ordningsföreskriftens §15 gäller enbart ledarhund för synskadad person och polishund i tjänst. Vi Kristdemokrater anser att det behöver förändras och utökas att även innefatta service- och signalhundar.
Service- och signalhundar i tjänst har, i likhet med ledarhundar för synskadade, tillträde till platser som normalt inte är tillåtna för hundar att vistas på t.ex. serveringslokaler.
Från och med 2006-01-01 medger Statens Livsmedelsverks vägledning ”Hygien” kapitel 5.7.9.3 ”Skadedjur och tamdjur” undantag från EU:s förordning nr 852/2004 kapitel IX punkt 4 vad gäller service- och signalhundar enligt följande: "Funktionshindrad person bör få medföra ledarhund, servicehund eller signalhund i serveringslokal och i vissa delar av en butik, under förutsättning att detta inte medföra risk för att livsmedlen kontamineras.
Då det blir allt vanligare att funktionshindrade personer har servicehundar bör § 15 i ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Luleå kommun” ändras till att gälla även dessa hundar.
Mot ovanstående bakgrund föreslår Kristdemokraterna i Luleå följande:
Att sista meningen i § 15 allmänna lokala ordningsföreskrifter för Luleå kommun ändras till ”Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhundar för synskadad person eller för polishund i tjänst eller för service- och signalhund.”
För Kristdemokraterna
Erika Josbrandt, gruppledare
Motion om program och strategi för kulturens roll i äldreomsorgen
Många av oss är medvetna om att vi mår bättre om vi håller kroppens rörelseorgan i gott skick. Att stimulera och träna hjärnan är också viktigt för välbefinnandet och hälsan.
Människans åldrande är ett naturligt förlopp men faktum är att hjärnan utvecklas även hos vuxna och inte bara hos barn som man trodde förr. Kulturen är ett av hjärnans motionsredskap och något som vi borde nyttja i större utsträckning. Inom äldreomsorgen behöver vi ta ett mera samlat och medvetet grepp för att ge kulturen utrymme både i den förebyggande och i den behandlande vården.
Sång, musik, bild, rörelse och drama är värdefulla vägar till bättre hälsa och värdigt liv. Vi menar att det inom varje vårdområde ska finnas med ett kultur- och hälsoperspektiv. För att detta ska möjliggöras behövs relevant kompetens. Det gäller för det dagliga livet där vardagskultur ska vara en självklar del av omvårdnaden.
Det gäller också i direkt behandlingssituation som inom demensvården, där t ex musikterapi och konstterapi kan vara en mycket lyckad metod för ett värdigt liv. Kultur i dessa former blir då ett medel för att träna koncentration, minne, språk och samarbetsförmåga. När orden tar slut tar sången och bilden vid. Landstinget i Norrbotten har förslag på verksamhet som ska utöka musikinslagen i äldres vardagsliv och vi anser att detta kan göras på kommunal nivå också och att det ska gälla hela kulturbredden.
Kultur är ingen merkostnad utan måste ses som en investering. Det finns både ekonomiska och mänskliga vinster att göra genom att satsa på kultur och genom att se kopplingen mellan kultur och hälsa. Vi måste spränga vallarna mellan sjukvård och kultur.
”I en studie genomfördes ett projekt på ett ålderdomshem där en grupp äldre dementa kvinnor fick samtala kring konstbilder flera gånger varje vecka. Efter enbart en kort period kunde personalen notera lägre blodtryck, bättre sinnesstämning, ökade sociala aktiviteter, ökad kreativitet samt minskad förbrukning av laxeringsmedel bland de kvinnor som deltog i studien.”
Det är dags att vi drar nytta av kulturens läkande effekter och Kristdemokraterna i Luleå föreslår därför att fullmäktige beslutar
att Luleå kommun arbetar fram ett program för kulturens roll inom äldrevården
att Luleå kommun till nästa verksamhetsår tar fram en strategi för kulturen som friskfaktor och behandlingsfaktor i äldreomsorgen
Motion om familjecentral i centrala Luleå
Familjen är en av det civila samhällets grundläggande beståndsdelar. I familjen växer barn upp och formas till samhällsmedborgare. I en familj som fungerar väl överförs sunda normer och värderingar, som ligger till grund för barnets utveckling av medmänsklighet och rättskänsla.
Familjer kan dock se olika ut och ha olika förutsättningar. Även en stabil relation utsätts för stora påfrestningar i samband med den stora omställning det innebär att få barn. Inte så få föräldrar saknar av olika orsaker det sociala nät som i gångna tider utgjorde ett självklart stöd i föräldraskapet. Under olika faser av barnets uppväxt kan föräldraskapet upplevas tungt, kanske övermäktigt. Forskning har visat att stress pga arbetslöshet, fysisk eller psykisk sjukdom eller missbruk hos föräldrar utgör stora påfrestningar på barn. Barn som växer upp under pressade förhållanden löper ökad risk att ta skada på olika sätt. Det är då viktigt att samhället erbjuder stöd till sådana familjer.
Det är av stor vikt att tidigt upptäcka familjer och barn som är i behov av särskilt stöd. Där spelar exempelvis landstingets mödra- och barnhälsovård en betydelsefull roll. Med bredare samverkan mellan personal med olika kompetenser kan dock stödet bli ännu effektivare, utan att för den skull driva upp kostnaderna i någon högre grad. Ur ett preventivt perspektiv är det snarast att se som en investering.
På många håll i landet finns det goda erfarenheter av familjecentraler med personal med medicinsk, psykiatrisk, beteendevetenskaplig respektive pedagogisk kompetens. I Luleå finns Växhuset på Örnäset och fyller en oerhört viktigt funktion. Nu vill vi kristdemokrater att fler ska kunna ta del av detta och föreslår därför att kommunen ska utöka verksamheten med ett till växhus i centrala stan.
Grundkonceptet i olika kommuner består oftast av att mödravård, barnhälsovård och öppen förskola samverkar i gemensamma eller nära angränsande lokaler. I teamet finns ofta även barnpsykolog och socialsekreterare. Genom den lokalmässiga närheten avdramatiseras exempelvis barnhälsovårdssköterskans förslag att rådgöra med socialsekreteraren eller psykologen, när man uppfattar att en familj har behov av stöd. I den öppna förskolan finns erfaren pedagogisk personal, som på ett naturligt sätt fungerar som förebilder i vuxenroll och gränssättning för nyblivna föräldrar, men även för exempelvis arbetslösa eller sådana som är hemma med sina barn av andra skäl. I Luleå vore det fördelaktigt att även ”nattis” integreras i verksamheten. Om en familjecentral inrättas i centrala stan så kan familjer från hela kommunen lättare ta del av verksamheten och dessutom skulle kommunens nattpersonal på ”nattis” må bra av att inte behöva utföra ensamarbete.
Med anledning av ovanstående föreslår Kristdemokraterna i Luleå följande
att inrätta en familjecentral i centrala Luleå och om möjligt i samverkan med de samarbetsparter som deltar i verksamheten på Växhuset, Örnäset
att en centralt placerad familjecentral kombineras med ”nattisverksamhet”
Erika Josbrandt (Kd) Conny Sundström (Kd)