En skolmiljard fördelad efter prestation
Inför en skolmiljard som fördelas till skolor där eleverna uppnår bestämda mål. Det är ett av Kristdemokraternas partistyrelses förslag till partiets riksting i Örebro 1-3 juli. Förslagen återfinns i propositionen Välfärd med kvalitet för alla som leds av 1:e vice partiordförande Maria Larsson. Det dokument som rikstinget beslutar om bildar grund för Kristdemokraternas valmanifest inför valet den 19 september.
Partistyrelsens förslag:
• Inför en skolmiljard som fördelas till skolor där eleverna uppnår bestämda mål.
• Rektorer ska ges förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare för skolans verksamhet.
• Föräldrar bör få möjlighet att delta i utformandet av de ordningsregler som enligt den nya skollagen ska finnas vid varje skola.
• ”Uppmuntra skolan att införa kontrakt gällande nolltolerans av mobbning”.
• Metoder som syftar till att fånga upp barn och ungdomar som inte lyckas i skolan, bör införas i alla kommuner.
• Ett ”handslag med näringslivet” om ungdomspraktik bör träffas i alla kommuner.
Kapitel 5.4 – Utbildning för livet
En rättvis tillgång till bra utbildning är grundläggande för ett välfärdssamhälle. Få frågor har större betydelse för ett samhälles utveckling och framförallt medborgarnas välfärd än det livslånga lärandet. Alla ska ges chans till utbildning. Hänsyn måste tas till att barn är olika. Skola och utbildning är ur ett rättviseperspektiv politikens viktigaste uppgift. Det handlar om att garantera lika möjligheter i livet för alla barn.
Förskolan och barnomsorgen ska ge omsorg och ett lärande genom lek. Skolan ska ge kunskaper men också komplettera föräldrarnas uppgift med normer och värderingar och därmed förbereda barn och ungdomar för vuxenlivet. Det ska finnas frihet att välja skola. Ett tydligt värdegrundarbete ska finnas i skolan för att förhindra mobbing.
I vissa avseenden har den svenska grundskolan halkat efter i förhållande till andra jämförbara länder, det gäller inte minst resultatmässigt. Många elever lämnar skolan med ofullständiga betyg och får därmed en avsevärt svårare situation för att komma in på arbetsmarknaden. Medborgarna förväntar sig att svensk skola ska ligga i internationell toppklass. Den centrala uppgiften är förstås att se till att fler elever blir godkända och får goda betyg. Det finns också förväntningar på att ungdomar som lämnar skolan ska kunna få ett jobb. Att få hjälp till de första kontakterna på arbetsmarknaden är ofta avgörande för att sedan kunna få en anställning.
Alliansregeringen har beslutat om många åtgärder på skolområdet. Det handlar bland annat om att upptäcka brister och problem hos barnen tidigare och ge fler stödinsatser tidigt. Resultat av dessa åtgärder märks inte ännu, och det finns anledning att mycket noga följa den svenska skolans utveckling de närmaste åren. Gymnasieskolan och lärarutbildningen reformeras för närvarande med sikte på att skapa arbetsro och bättre resultat i skolan. Det råder en bristsituation när det gäller traditionella hantverksyrken. Vikten av god praktisk utbildning och ett fungerande lärlingssystem behöver därför understrykas. Gymnasieutbildningar med praktisk inriktning behöver få ett uppsving.
Det måste finnas en tidig systematisk kunskapsuppföljning för att tillförsäkra stöd när målen inte nås. Utbildningssystemets förmåga att förbereda barn och ungdomar för vuxenlivet ur olika aspekter är en nyckelfråga. Inom hälso- och sjukvården har den så kallade kömiljarden kortat köer och drivit på ett mycket imponerande utvecklingsarbete. En liknande modell bör införas i grundskolan för att sätta fokus på kunskapsinlärningen i skolan.
Skolledarnas betydelse för skolans pedagogiska verksamhet – och resultat – är mycket stor. Men dagens skolledare har fått allt mindre tid och möjlighet att fungera just som pedagogiska ledare, det tror vi spelar en inte oväsentlig roll i att skolans resultat halkar efter. Det är en kommunal uppgift att ge skolledarna utrymme och rimliga förutsättningar.
Samspelet mellan föräldrar och skola är viktigt och behöver utvecklas vidare under förtroendefulla former. Föräldrar är viktiga samarbetspartners för skolan. Skolplaner, föreskrifter och regelverk har inte alltid ett tydligt medborgarperspektiv. Debatten har exempelvis handlat om att förbjuda skolavslutningar i kyrkolokal, frivilliga drogtester på gymnasieelever, eller andra förslag som fått anmärkning av skolinspektionen men haft stöd bland såväl föräldrar som personal och elever. Föräldrar bör få möjlighet att delta i utformningen av de ordningsregler som enligt den nya skollagen ska finnas vid varje skola och som enligt lagen ska utarbetas av skolans personal, under medverkan av eleverna samt beslutas av rektorn. Att föräldrarna är engagerade och aktivt stödjer skolans ordningsregler är av stor betydelse för tryggheten och studieron i skolan.
Vi uppmuntrar skolorna att införa ett kontrakt gällande nolltolerans mot hot, våld och trakasserier i skolan. En sådan nolltolerans måste också inkludera nätmobbning. Kontraktet ska signeras av lärarna och förbinda dem till att agera direkt i alla situationer som kan uppfattas som mobbning och rapportera detta till föräldrar och eventuellt även till rektor. Om mobbningen uppmärksammas på ett tidigt stadium finns mycket större möjligheter att stoppa den i tid.
Åtgärder behöver vidtas för att hjälpa barn som av olika skäl får en ofullständig skolgång, ofullständiga betyg eller låga slutbetyg. Insatser görs nu med tidig upptäckt, sommarskolor och annat stöd. Särskilt uppmärksamhet måste riktas mot barn som omhändertas och vistas på institution eller i familjehem. En ny rapport från Socialstyrelsen visar att skolmisslyckanden i denna grupp verkar vara en nyckelfaktor för att förklara varför psykosociala problem uppstår senare i livet. Bland familjehemsplacerade barn med låga eller ofullständiga betyg i årskurs 9 klarade sig 23 procent bra i ung vuxen ålder jämfört med 60 procent bland dem som fick bra betyg.
Det starka sambandet mellan dåliga skolresultat och framtida problem måste tas på största allvar. I Helsingborg har man lyckas stödja placerade barn inom ramen för det så kallade SKOLFAM-projektet. Projektet går i korthet ut på att socialnämnden och skol- och fritidsförvaltningen inom kommunen samverkar enligt förutbestämda principer. SKOLFAMS arbete är indelat i tre faser: Först görs en pedagogisk och psykologisk kartläggning av barnets förutsättningar. I den andra fasen görs en handlingsplan för barnet. Den tredje och sista fasen utvärderar arbetets resultat. Lärare och familjehemsföräldrar handleds för att ge barnen tillgång till specialpedagogiskt stöd. Motsvarande insatser måste komma alla placerade barn till del.
Ungdomspraktik är ett bra sätt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Det kan innebära utbildning eller praktikplats hos privata eller offentliga arbetsgivare. Kommunerna har ett ansvar för information till och uppföljning av ungdomar under 20 år, som inte går i gymnasieskolan. Det finns dock stora skillnader mellan olika kommuner. Mer likvärdiga och goda förutsättningar måste råda över landet. Ett ”handslag med näringslivet” bör träffas i alla kommuner. Innehåll och uppläggning av utbildningen/praktiken ska läggas fast av respektive kommun, arbetsförmedling och näringslivet i ett samarbetsavtal.