Kapitel 5. Ett medmänskligt samhälle - går solidaritet och effektivitet att förena?

» 5.1. En socialt och ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling
» 5.2. Internationaliseringen
» 5.3. Skattepolitik och rättvisa
» 5.4. Kommunikationer
» 5.5. Företagande och näringsliv
» 5.6. Arbetsmarknadspolitik
» 5.7. Regionalpolitik
» 5.8. Jord- och skogsbruk samt fiske- och rennäring

ETT GOTT SAMHÄLLE kan inte förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi i balans. Den historiska erfarenheten visar att marknadsekonomin är den bästa metoden för att skapa en god samhällsekonomi. Erfarenheterna efter kommunismens sammanbrott visar också att ett samhälle utan enskilt ägande förlorar en avgörande drivkraft för ett gott förvaltande. Marknadsekonomin bygger på att människor enskilt eller i olika former av samverkan fritt kan äga, förvärva och förvalta egendom och företag. Den ger människan valfrihet och utlopp för sin kreativitet. Därigenom skapas grunden för ökat välstånd och för en solidarisk välfärdspolitik.

Marknadsekonomins civilrättsliga grundvalar är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är viktiga fundament. De förbättrar ekonomins funktionssätt genom att det sänker kostnaderna för att sälja och köpa - transaktionskostnader - och leder till ökad effektivitet. Den kristna etiken spelar därför en avgörande roll för att åstadkomma en effektiv marknadsekonomi.

I sig själv är inte marknadsekonomin tillräcklig för att skapa ett gott samhälle. Den kan aldrig av sig själv skapa en rimlig inkomstfördelning. En god ekonomisk utveckling förutsätter också hög sysselsättning, hög utbildningsnivå och jämn resursfördelning.

Marknadsekonomin måste bygga på förvaltarskapets principer som betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. Detta leder till ett ödmjukt förvaltande av de ekonomiska tillgångar som finns tillgängliga och en strävan efter ett långsiktigt perspektiv i den ekonomiska politiken. En ekonomi präglad av inflation och spekulation, liksom ansvarslöshet och egoism, är därför motsatsen. Informationstekniken som bidrar till allt snabbare informationsflöden ökar också risken för ett oövertänkt och kortsiktigt beteende. Förvaltarskapets principer måste därför genomsyra ekonomins spelregler och övervakande myndigheter, liksom de enskilda aktörernas medvetande.

Förvaltarskapsprincipen innebär inget passivt bevarande, utan ett ansvarsfullt brukande och förädlande av tillgångarna. Ekonomisk utveckling som skapar resurser för att åstadkomma en bättre livssituation för alla människor är därför en viktig uppgift för den ekonomiska politiken. Men ekonomisk utveckling får inte ske genom ett kortsiktigt utnyttjande av vare sig arbetskraften eller miljön. En hållbar ekonomisk utveckling kan endast erhållas om ansvaret för miljö och människor är en integrerad del av den ekonomiska politiken.

I det ekonomiska livet måste insikten finnas om att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå och om människans behov av små nära gemenskaper. Därför är löntagarnas inflytande viktigt och att arbetslivet organiseras i små grupper där ansvarstagande och helhetssyn uppmuntras medan anonymitet motverkas. Det är också angeläget att det personliga ägandet uppmuntras på bekostnad av det institutionella ägandet. Välfärdssystemen ska utformas så att de stödjer familjerna och individerna och samtidigt främjar valfrihet, mångfald och personligt ansvar. Samhällsplaneringen ska präglas av en målmedveten strävan mot ett decentraliserat samhälle.

Ett gott samhälle byggs således utifrån en marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av sociala och ekologiska hänsyn.

5.1. En socialt och ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling

Det samhällsekonomiska målet ska vara att skapa en till alla delar god livsmiljö för människorna. Men ekonomisk utveckling får inte mätas genom ett snävt tillväxtbegrepp. Ekonomisk utveckling innebär i stället tillväxt av den totala nationalförmögenheten. I nationalförmögenheten räknas miljö och naturresurser, de mänskliga resurserna, produktionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar. En tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter och påverkan på människans hälsa och förmåga. Den ekonomiska politiken ska främja en uthållig tillväxt av den totala nationalförmögenheten. Endast med detta synsätt kan förvaltarskapet förverkligas och verklig välfärd utvecklas.

En oreglerad marknadsekonomi riskerar att leda till miljöförstöring. Det beror på att vissa naturresurser kan utnyttjas gratis, eller till ringa kostnad, trots att de representerar stora värden. Miljöpolitiken ska bygga på principen att förorenaren ska betala för de miljökostnader som uppstår. Exempelvis miljöavgifter bör användas för att minska utsläpp även om gränsvärden fastställs. Ekonomiska styrmedel och stöd ska användas för att skapa ekonomiska motiv att agera miljövänligt för såväl konsumenter som producenter. Ett nära samarbete med näringslivet är en viktig del i detta arbete. För att skapa en god livsmiljö krävs också att handelspolitiken och miljöpolitiken utformas så att de stöder varandra.

Nationalräkenskaperna bör kompletteras med miljöräkenskaper. På det sättet kan miljöaspekterna bättre vägas in i den ekonomiska politiken. Separat miljöredovisning bör också utvecklas som komplement till den ekonomiska redovisningen.

Marknadsekonomin ska, för att bidra till en god välfärd för alla, kombineras med en socialt ansvarsfull politik, som ger alla människor likartade förutsättningar och ser till att det sociala skyddsnätet fungerar i olika skeden av livet. Välfärdspolitiken ska vara generell i det avseendet att den ska ge en grundläggande trygghet för alla. Socialförsäkringssystemen ska utformas så att alla får en rimlig trygghet vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada och pension. Inslag av försäkringssystem bör finnas för att undvika alltför stor andel skattefinansierade utgifter. En social marknadsekonomi kräver fördelningspolitiska åtgärder som riktas till den som har störst behov av stöd och hjälp. Principen bör vara att ge alla likvärdiga förutsättningar. Skatte- och bidragssystemen måste utformas så att människors egen kraft och engagemang uppmuntras, och att bidragsberoende motverkas.

Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska vara så utformad att den ger ett rimligt anställningsskydd för arbetstagaren. En hög ambitionsnivå ska prägla lagar och arbetet för bra arbetsmiljöer.

En central uppgift för den ekonomiska politiken är att skapa sådana förutsättningar att alla människor har tillgång till arbete. Det kan endast åstadkommas i en ekonomi med god konkurrenskraft och stabiliseringspolitisk balans. Därför ska låg inflationstakt eftersträvas. Ett viktigt medel för att uppnå detta är en självständig riksbank med ett uttalat ansvar att styra penningpolitiken så att ett stabilt penningvärde kan erhållas. Sparandet i den svenska ekonomin måste hållas högt genom hushållssparande och genom återhållsamhet i de offentliga utgifterna.

En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter en effektiv konkurrens, stabila institutioner och etiskt handlande. I annat fall hotas tilltron till marknadsekonomin.

En väl fungerande offentlig sektor är en förutsättning för att ett gott samhälle ska kunna skapas för alla oavsett inkomst, ålder, kön eller bosättning. Den offentliga sektorns verksamhetsformer ska så långt möjligt bygga på frånvaro av monopol, på nyttjande av olika driftsformer och på decentralisering. För att öka mångfalden, stimulera initiativtagande och effektivitet måste produktion av välfärdstjänster i enskild regi via stiftelser, kooperativ och ideella organisationer ges lika förutsättningar som tjänster producerade i offentlig regi.

Politikernas uppgift är i första hand att ta tillvara medborgarnas intresse. Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska uppgifter. Produktion av individuella sociala servicetjänster bör präglas av mångfald. Den enskilde bör själv kunna välja utförare inom ramen för det bistånd som myndighet beviljat. Övrig offentlig verksamhet, som inte är myndighetsutövning, bör upphandlas i konkurrens.

En av orsakerna till den offentliga sektorns kostnader är livsstilen. Insatser för att förebygga ohälsa och sociala problem medför därmed ett minskat tryck på den offentliga sektorn och därmed minskar de offentliga utgifterna samtidigt som människors livskvalitet ökar.

5.2. Internationaliseringen

Sveriges ekonomiska välstånd har uppnåtts genom aktivt deltagande i det internationella utbytet av varor och tjänster. Internationaliseringen av ekonomin har förstärkts inte minst genom den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin. Dessutom har avregleringar bidragit till att nya förutsättningar skapats.

Genom avregleringar, den nya tekniken och en allmän inriktning på låg inflation och lägre skatter har marknaderna knutits samman i större utsträckning än tidigare. Affärsmässiga och politiska beslut får snabbare återverkningar på företag och människor. Internationaliseringen sätter gränser, men ger också nya möjligheter.

En politik utformad för den moderna ekonomiska miljön måste omfatta såväl satsningar på utbildning som åtgärder för att förbättra den miljö inom vilken kunskap ska kommersialiseras och spridas. Sverige måste därför ligga i främsta ledet när det gäller satsningar på forskning och utbildning. Dessutom måste spelreglerna utformas på ett sätt som tar vara på det kunskapskapital som finns i det svenska samhället.

Internationaliseringen påverkar i första hand företagande, investeringar och lokalisering av produktion. Men i allt högre grad kommer människor med ett kunnande som kan nyttiggöras i andra länder att överväga arbete i något annat land. En skattenivå som driver människor ut ur landet undergräver basen för företagande, arbete och offentlig verksamhet.

För att en ekologisk och social marknadsekonomi ska kunna förverkligas krävs samarbete på internationell nivå. Därigenom motverkas riskerna med de snabba kapitalrörelserna och stora transnationella företag som nationell lagstiftning har svårt att omfatta. Därför krävs bland annat användande av den starka makt som ligger hos konsumenterna i form av krav på sociala uppförandekoder hos företag samt ett fungerande samarbete kring ekonomi, sysselsättning och välfärd på EUnivå. Behovet av överstatliga lösningar på vissa ekonomiska områden tillsammans med vikten av att ge svenska företag och konsumenter goda konkurrensvillkor motiverar att Sverige fullt ut deltar i det europeiska valutasamarbetet.

En del i den sociala marknadsekonomin är att skapa internationell rättvisa. Handelshinder och tullar bör avskaffas för utvecklingsländernas export så att den ekonomiska utvecklingen i tredje världen stimuleras. Sverige ska aktivt verka för frihandel genom internationella avtal. Internationella organ och innehållet i de avtal som sluts måste präglas av ambitionen att ge alla länder och regioner likvärdiga förutsättningar att nyttja frihandelns möjligheter.

5.3. Skattepolitik och rättvisa

Syftet med skatter är att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande.

Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön innan kompletterande bidrag betalas ut. Målet är att alla heltidsarbetande ska kunna leva på sin inkomst. Studier och kompetensutveckling måste löna sig. Skatte, bidrags- och socialförsäkringssystemen ska sammantaget ta hänsyn till familjesituationen och försörjningsansvaret samt upplevas som rimligt av medborgaren.

I en globaliserad ekonomi utsätts främst kapitalskattesystemet för konkurrens. Kapitalskatterna måste därför vara konkurrenskraftiga. Beskattningen av fastigheter, förmögenhet eller annan beskattning, får inte urholka äganderätten och ska utformas enligt vedertagna skatterättsliga principer som skatt efter bärkraft och likabehandlingsprincipen. Den statliga fastighetsskatten bör därför avvecklas. Skattesystemet ska även bidra till ett gott klimat för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt för att därigenom underlätta bland annat för småföretagsamhet.

Nivån på mervärdesskatten bör i princip vara generell. En hög generell nivå på momssatsen medför dock att undantag kan behöva göras.

Beskattningen ska utformas så att arbete gynnas medan förbrukning av ändliga naturresurser, miljöpåverkande utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet motverkas.

Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för att klara sina lagstadgade skyldigheter mot kommunens invånare.

5.4. Kommunikationer

Förvaltarskapsprincipen innebär ett ansvar för medmänniskor och miljö, men också ett ansvar att utveckla och förvalta de tillgångar som vi har. För ett land som Sverige med riklig tillgång till naturresurser, människor spridda över en stor geografisk yta och en utvecklad handel och umgänge med människor och företag över hela världen är väl utbyggda kommunikationer av största vikt. I det moderna samhället behövs snabba "digitala motorvägar" för att hela Sverige fullt ut ska kunna nyttja den nya tekniken och vara en ledande aktör inom modern informationsteknik. Ett väl utbyggt system av vägar, järnvägar, flygförbindelser, sjöfart samt snabba tele- och datakommunikationer är därför en viktig förutsättning för regional balans, ekonomisk utveckling och mänsklig kontakt.

Bilen är för många en förutsättning för att kunna bo och arbeta där man vill. Bilen är också ett redskap för att uppleva frihet, samtidigt måste de negativa effekterna av vägtrafiken begränsas.

Politikens syfte är att skapa förutsättningar så att medborgare och näringsliv i hela landet kan erbjudas en effektiv, säker och miljövänlig kommunikation till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. För att uppnå dessa mål ska olika kommunikationssystem i möjligaste mån bära sina samhällsekonomiska kostnader.

Staten har ansvar för trafiksystemens utveckling och dess infrastruktur. Driften av trafik bör bedrivas i konkurrens. Staten har ansvar för att investeringsnivån i kommunikationssystemens infrastruktur såsom vägar och järnvägar hålls på en långsiktigt hög nivå så att ekonomisk utveckling och regional balans främjas. Skattesystem och miljöavgifter ska utformas så att de samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.

Lastbilen utgör en omistlig del av transportsystemet. Det är dock önskvärt att långväga godsbefordran i första hand kan ske med miljövänliga och energieffektiva transportslag som järnväg och sjöfart i samverkan med flyg och landtransporter. Ett utbyggt inrikesflyg är nödvändigt i Sverige med dess långa avstånd. Fri konkurrens ska råda. Staten har dock ansvar för att regionalpolitiskt motiverade flygförbindelser kommer till stånd på rimliga villkor för passagerarna. Sveriges tradition som sjöfartsnation ska upprätthållas. Sjösäkerheten ska prioriteras.

Trafiksystemet ska givetvis utformas så att den kan nyttjas av människor med funktionshinder.

Kollektivtrafik

En väl utvecklad kollektivtrafik är av största betydelse för allas möjlighet att kunna förflytta sig och samtidigt minska bilismens negativa miljöpåverkan. Kollektivtrafiken med buss, spårvagn, tåg och tunnelbana ska utvecklas till attraktiva resealternativ på en marknad med konkurrens och långsiktiga spelregler. Säkerhet och arbetsmiljö ska liksom miljöfrågor vägas in i offentlig upphandling av trafik.

Övergång till miljövänliga drivmedel, säkerhetsarbete samt service- och kvalitetsutveckling inom kollektivtrafiken ska stimuleras. Taxorna inom kollektivtrafiken ska utformas så att de främjar kollektiva transporter och en god resurshushållning.

Trafik och miljö

Transportsektorns stora beroende av fossila bränslen utgör tillsammans med andra utsläppskällor från industri, jordbruk och hushåll ett globalt hot mot miljön genom ökande utsläpp av växthusgaser. För att minimera motorfordonens negativa miljöpåverkan måste utvecklingen av energieffektiva motorfordon samt fordon med ickefossila drivmedel stimuleras. Avgasutsläpp från alla transportmedel ska nedbringas till ett minimum genom användande av modern teknik och effektiv kontroll. Drivmedelsskattens utformning ska stimulera användande av miljövänliga bränslen.

Trafiken utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa faktorer måste få stor betydelse vid planeringen av infrastruktur.

För att fördela trafiken bättre över tid och minska trängsel ska kommunerna ha rätt att själva bestämma om de vill införa trängselavgifter för biltrafiken.

Trafik och säkerhet

Det är viktigt att samhället håller fast vid en nollvision för dödsfall och svåra skador i trafiken. Ansvar för en säker trafik ligger både på den som utformar trafikmiljön, staten och kommunerna, men också på den enskilde trafikanten. Frivilligorganisationernas insatser ska uppmuntras av staten. Hastighetsbestämmelser ska anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter.

Att köra med alkohol eller andra droger i kroppen ska vara förbjudet på land, på sjön och i luften. Polisen ska ha tillräckliga resurser för nykterhetskontroller och för att kunna beivra överträdelser. Hårda säkerhets- och miljökrav ska ställas på transporter av olja och andra miljöfarliga produkter såväl på land som till havs.

Informationsteknik (IT)

Den viktigaste utgångspunkten för ITpolitiken är att människan ska stå i centrum. Det innebär en positiv attityd till de möjligheter som den nya informationstekniken innebär, men samtidigt en insikt om de risker som kan finnas.

Målet bör vara att Sverige ska inneha en framskjuten position på världsmarknaden inom ITsektorn. Politikens roll bör vara att uppmuntra entreprenörskap, skapa långsiktiga spelregler för ITföretag, stimulera nytänkande och främja en offensiv användning av IT inom den offentliga sektorn. Den enskildes integritet ska säkerställas vid hanteringen av personuppgifter.

Utbyggnad av modern telekommunikation öppnar möjligheter för decentralisering och flexibilitet. Staten har ansvar för att utbyggnaden sker med regionalpolitiska hänsyn. Hela Sverige ska garanteras en fullgod tele- och postservice.

Det världsomspännande Internet kan bidra till mycket positivt för människan. Den kan bidra till ökad demokrati, ökad tillgänglighet till kunskap och information samt förbättrade möjligheter för enskilda människor att hålla kontakt med varandra. Demokratin förbättras när information blir lättillgänglig för alla. Det blir lättare att kontrollera politikers löften, att hävda sig gentemot myndigheter och att föra en dialog med förtroendevalda.

Sjukvården kan förbättras genom telemedicin och genom att forskningsresultat kan spridas globalt via Internet. Nya sjukvårdssystem kan också underlätta patientadministration och ge mera tid över för direkt kontakt med patienterna.

Intelligenta transportsystem förbättrar hela tiden logistiken hos industrin. Detta leder till att fordonen utnyttjas bättre och IT kan därigenom bidra till minskad miljöpåverkan. IT i bilen kan användas till säker körkortskontroll, minska olovlig körning och förhindra rattfylleri.

En av de viktigaste fördelarna med Internet är att det ökar möjligheten till kommunikation mellan människor.

Den snabba tekniska utvecklingen lockar oss att skynda på den demokratiska beslutsprocessen. Tid för eftertanke, förankring och dialog blir mindre. ITsäkerheten är en kritisk faktor. Klyftorna i samhället tenderar att öka på grund av IT i och med att skillnader mellan människors information och kunskap kan komma att vidgas. Dessa klyftor kan minskas genom satsningar på utbildningssystemet, kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet och en väl utbyggd infrastruktur i hela landet.

Informationssamhället kan också skapa negativ stress och prestationsångest hos många. Informationsstress och nya sjukdomssymptom kommer fram på grund av att vi inte tillräckligt anpassar tekniken till människan. Våldsförhärligande ideologier samt pornografi och prostitution är exempel på sådant som sprids lätt via Internet. Därför är arbetet med värderingar och normöverföring i familj, skola och samhälle i övrigt av mycket stor betydelse som motkraft mot sådant som förtrampar människovärdet. Även tekniken kan i viss mån användas för att förhindra spridning av olagligheter på nätet.

5.5. Företagande och näringsliv

Det goda samhället och en god välfärd förutsätter ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut. De små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag, ska stå i centrum för utformningen av näringslivspolitiken.

Det personliga initiativet utgör grunden för nyföretagande. Samhället måste aktivt medverka till att skapa positiva attityder till företagandet. Därför är det viktigt att initiativ och skaparkraft uppmuntras av samhället, till exempel genom utbildningssystemet och ett gott företagarklimat.

Förvaltarskapsprincipen måste vara utgångspunkten för den politiska synen på näringsverksamheten. God förvaltning förutsätter närhet till beslut och delaktighet i ansvar. En väl fungerande ekonomi bör därför bygga på en hög grad av personligt ägande. Ett fungerande näringsliv förutsätter en marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av sociala och ekologiska hänsyn.

Statens roll i näringspolitiken är att övervaka att lagstiftningen och en god etik upprätthålls på marknaden. Det är viktigt att de regler staten ställer upp för företagen är långsiktiga. Dessutom måste staten ta det övergripande ansvaret för att likvärdiga villkor ska gälla för olika företagsformer och företagande i alla delar av landet och inte missgynnar små- och medelstora företag. En effektiv konkurrenspolitik som motverkar oligopol, monopol och illojal konkurrens ska bedrivas. Monopol och konkurrensbegränsningar får endast förekomma undantagsvis, exempelvis av folkhälsoskäl.

Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel, det vill säga syfta till att skapa goda förutsättningar för företagande över hela landet. Näringspolitiken ska inriktas på att fastställa spelreglerna för näringslivet. Direkta företagssubventioner avvisas. Näringspolitiken ska stimulera till utveckling och förnyelse av näringslivet för att möta förändringar i vår omvärld. Byråkrati och krångliga regler ska motverkas. Alla tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv.

Skattesystemet ska vara sådant att vinster kan genereras samtidigt som sparande i det egna företaget uppmuntras. Skattesystemet ska vara så utformat att det främjar tillgången till riskvilligt kapital för nya och växande företag. Arvs, gåvo- och kapitalskattereglerna ska utformas så att generationsskiften i företagen underlättas.

Staten bör främja nyföretagande genom att skapa ett gott klimat för innovationer samt produkt- och marknadsutveckling. De offentliga organen bör medverka till att nödvändigt riskkapital finns tillgängligt, inte minst för mindre företag och i regioner med svag kapitalbildning och sysselsättningsproblem. Särskilda insatser bör göras för att stimulera kvinnligt företagande.

En fungerande marknadsekonomi kräver aktiva och välinformerade konsumenter samt effektiva rättsliga spelregler. En väl utbyggd konsumentinformation är nödvändig. Fria och självständiga konsumentorganisationer ska uppmuntras. Staten ska motverka vilseledande, diskriminerande och osund reklam samt TVreklam riktad mot barn och i övrigt aggressiva marknadsföringsmetoder.

Myndigheter som övervakar konkurrensvillkoren och det finansiella systemet måste ha goda möjligheter att fullgöra sina uppgifter och därmed förebygga osunda beteenden.

5.6. Arbetsmarknadspolitik

I arbetslivet ges möjligheten att delta i ett aktivt förvaltarskap där var och en i olika arbetsuppgifter brukar, bevarar och utvecklar mänskliga förmågor och materiella resurser. Ett gott förvaltarskap innebär också att alla människors unika karaktär, kapacitet och förmåga tas tillvara och ges möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra människor på en arbetsplats. Arbetet är således viktigt för människans möjlighet att utveckla sin identitet.

Människans värde förknippas ofta mycket starkt med innehavet av ett traditionellt förvärvsarbete. Detta är både ett farligt och felaktigt synsätt. Farligt därför att den som blir arbetslös känner sig värdelös, felaktigt därför att människans värde ligger i det faktum att hon är en människa, inget annat.

I människans natur ligger ett behov av att få känna gemenskap med andra, ta eget ansvar och utvecklas som person. Aktivt arbete och engagemang, oavsett om det är organiserat förvärvsarbete eller annan form av meningsfullt ansvarstagande för familj, vänner eller andra medmänniskor är därför av största vikt.

Förvärvsarbetet har en särställning, eftersom det är en organiserad form av samhällsinsats och ger individen ekonomiska möjligheter att ta ansvar för sig själv och sina närmaste. Förvärvsarbetet innebär också stora möjligheter till personlig utveckling, arbetsgemenskap och sociala kontakter. Varje människa som inte ges möjlighet att delta i arbetslivet är en människa som utestängs från att delta i det samhällsbyggande som arbetslivet innebär.

Arbetslösheten är ett slöseri med mänskliga resurser. Därför är full sysselsättning ett viktigt politiskt mål. En förutsättning för detta är att det svenska näringslivets konkurrenskraft upprätthålls gentemot omvärlden. En långsiktig och stabil ekonomisk politik i samspel med en aktiv arbetsmarknadspolitik är därför nödvändig för att skapa ett gott samhälle där alla får möjlighet att delta i samhällsbyggandet.

Personliga och sociala problem blir ofta följden vid långvarig ofrivillig arbetslöshet eftersom alla människor behöver känna sig efterfrågade och behövda. Ett arbete är för de flesta av största vikt för en god livskvalitet. Den ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling och ett dynamiskt näringsliv. Med fler sysselsatta kan fler försörja sig själva och därmed få mer makt över sitt liv. Med fler sysselsatta skapas också resurser för att förstärka budgeten och därmed värna välfärdssystemen så att de som bäst behöver samhällets stöd också kan få detta. Därför är tillkomsten av nya jobb den i särklass viktigaste fördelningspolitiska frågan.

Arbetsmarknadspolitiken måste också utgå från subsidiaritetsprincipen. Det vill säga att det en lägre nivå klarar av på ett ändamålsenligt sätt ska inte högre nivåer lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska vara subsidiär på så sätt att samhällets insatser ska vara stödjande när så krävs, dock utan att skada ordinarie arbetsmarknad.

Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle för att tillvarata löntagarnas rättigheter och intressen och skapa effektiva samarbetsformer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Företagsdemokratin ska vara så utformad att såväl kapital- som arbetsinsats berättigar till inflytande och medbestämmanderätt. En positiv samverkan grundad på ömsesidigt förtroende mellan alla i ett företag ska eftersträvas.

För att uppnå en lönebildning som medverkar till en låg inflation och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv bör det svenska förhandlingssystemet vara decentraliserat. Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter. En klar rollfördelning ska upprätthållas mellan dessa och staten. Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas. Uppbyggande av företagsvisa vinstdelningssystem med individuell anknytning bör uppmuntras.

Ett väl fungerande utbildningssystem som skapar goda förutsättningar för kompetensutveckling under hela yrkeslivet är av allra största vikt för att värna sysselsättningen på lång sikt. Det ska ges möjlighet till utbildning som leder till att den arbetslöse ges goda förutsättningar att erhålla ett arbete.

Arbetstagaren bör ha goda möjligheter att påverka förläggningen av sin arbetstid. Goda praktiska och ekonomiska möjligheter bör finnas för småbarnsföräldrar att gå ned i arbetstid. Goda möjligheter till deltidsarbete ska finnas för den som så önskar. Arbetsvillkoren bör vara likvärdiga med dem som gäller för heltidsanställda. Pensionsåldern bör vara flexibel.

Aktiva arbetsmarknadsåtgärder ska prioriteras före passivt kontantstöd. Långtidsarbetslöshet ska bekämpas kraftfullt. Ett utvecklat lärlingssystem bör finnas för att inte minst ungdomar ska kunna få yrkes- och arbetslivserfarenhet.

Den statliga arbetsförmedlingen bör vara ett aktivt serviceorgan i arbetsmarknadspolitikens tjänst. Privat arbetsförmedlingsverksamhet ska uppmuntras. För att hjälpa äldre och långtidsarbetslösa måste arbetsförmedlingarna vara aktiva och uppsökande.

God anställningstrygghet för alla arbetstagare ska eftersträvas. Lagen om anställningsskydd måste utformas så att rimlig trygghet för de anställda skapas, utan att nyanställning och nytillträdande på arbetsmarknaden missgynnas. Nedläggning och omlokalisering av företag ska vara så förberedda att den enskildes trygghet tillgodoses i största möjliga utsträckning. Likvärdiga grundläggande sociala villkor ska gälla inom hela arbetslivet.

För att garantera alla som blir arbetslösa en grundläggande ekonomisk trygghet vid arbetslöshet ska en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring finnas. Arbetslöshetsförsäkringen bör finansieras med egenavgifter och arbetsgivaravgifter.

En stor del av arbetsmarknaden är könssegregerad. Aktiva åtgärder för en jämnare fördelning mellan kvinnor och män måste vidtas. Lika lön för likvärdigt arbete och jämställda lönevillkor för kvinnor och män ska gälla.

Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas. Stat och kommun bör föregå med gott exempel bland annat då det gäller att anställa människor med funktionshinder, äldre arbetskraft, invandrare och personer som är i behov av rehabilitering. Mobbning på arbetsplatsen måste aktivt bekämpas.

Arbetsmiljön ska beaktas redan på planeringsstadiet. Stora ansträngningar bör göras för att anpassa lokaler, maskiner och utrustning, arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetstider till de anställdas behov och förutsättningar. Tekniken ska vara underordnad människan. Små enheter eftersträvas. Avgifter och beskattning av företagen ska utformas så att de uppmuntrar till en god arbetsmiljö. De anställda ska ha goda möjligheter till inflytande över sin arbetsmiljö. Statens ambitioner att ge råd och stöd till förbättringar av arbetsmiljön ska vara höga. Staten ska bland annat genom rådgivning, stöd och kontroll aktivt verka för en förbättrad arbetsmiljö. Ett väl fungerande arbetarskydd och god arbetsmiljö ska ta hänsyn till såväl fysisk som psykisk hälsa hos arbetstagarna. Skyddsombuden ska erbjudas utbildning och goda arbetsmöjligheter. Satsning på forskning, utbildning och information i arbetsmedicinska frågor, arbetarskydd och övriga arbetsmiljöfrågor ska ske.

5.7. Regionalpolitik

Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik. En väl utbyggd infrastruktur är ett av de viktigaste medlen för att skapa goda förutsättningar för hela Sveriges utveckling. De lokala och regionala förutsättningar som finns i form av naturresurser och mänsklig kompetens ska stödjas och främjas.

Regionalpolitiken ska medverka till att en god grund för näringslivet i sysselsättningssvaga områden skapas i första hand genom generella stimulansåtgärder. Dessa insatser kan sedan kompletteras med riktade åtgärder. Med hjälp av snabba och effektiva kommunikationer och ett utvecklat utbildningssystem kan arbetsmarknaden vidgas. Arbetspendling, distansarbete och mänsklig kontakt som främjar ekonomisk utveckling kan då skapas. Ny teknik som skapar stora möjligheter till decentralisering av produktion och beslutsfattande ska tas tillvara.

En demokratisk, dynamisk- och tillväxtinriktad regionpolitik förverkligas bäst genom att de folkvalda på regional nivå själva ansvarar för utvecklingsplaneringen av den egna regionen.

Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kommun ska vara ett fungerande samhälle, där människor kan få sina grundläggande behov av arbete och service tillgodosedda.

Eftersom glesbygdsbor har bristfällig kollektivtrafik och långa avstånd till arbete och service bör någon form av kompensation utgå för de merkostnader det innebär.

Strävan bör vara att nya statliga verk och myndigheter förläggs utanför Stockholmsregionen. Därigenom kan arbetstillfällen spridas och kompetensen stärkas på de orter som får en ny myndighet. Högskolorna är viktiga för kunskapsspridningen och utgör ett stöd för det regionala och lokala näringslivet.

Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd, klimat och sociala omständigheter utjämnas.

5.8. Jord- och skogsbruk samt fiske- och rennäring

Förvaltarskapsprincipen ska vara vägledande vid utformandet av en säker livsmedelsförsörjning. Produktionen av livsmedel är en basnäring som måste vårdas och utvecklas. Jordbrukspolitiken bör utformas så att den skapar förutsättningar för närhet mellan producent och konsument. Detta minskar behovet av långväga transporter. Försiktighetsprincipen leder till en restriktiv hållning beträffande genetiskt modifierade livsmedel.

Ur såväl globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.

För att bevara en levande landsbygd är ett livskraftigt jord- och skogsbruk, samt fiske och rennäring av central betydelse. De har också en stor betydelse för sysselsättningen i näringar som förädlar och säljer råvaror. Bärkraftiga familjejordbruk bör även i fortsättningen vara basen i svenskt jordbruk, även om deltidsjordbruk med kompletterande näringar också ska underlättas. Det är nödvändigt att dessa näringar ges likvärdiga konkurrensvillkor gentemot andra länder, dels genom allmänt goda villkor för företagande och dels genom de specifika förutsättningar dessa näringar har i Sverige.

Kultur betyder ursprungligen just "odling". Det är nödvändigt att ta till vara den kultur- och miljöinsats som görs inom jordbruksnäringen. En övergång till mer miljöanpassade och mer ekologiska brukningsmetoder måste ske. Sverige bör ta till vara sina mycket goda förutsättningar för miljövänlig och säker produktion av biologiskt fullvärdiga livsmedel. Sverige ska aktivt verka för ett miljöanpassat jordbruk inom EU.

Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning och boende i Sveriges norra inland och fjällvärld.

Den svenska fiskerinäringen måste ges förutsättningar att även i framtiden vara livskraftig. Den regionalpolitiska betydelsen av ett starkt svenskt fiske kan inte överskattas. En stor del av befolkningen i skärgården är direkt eller indirekt beroende av en väl fungerande fiskerinäring. För att garantera dessa samhällens fortlevnad är det viktigt att åtgärder vidtas för att bevara en livskraftig fiskerinäring.

Fisket är internationellt och svenska fiskare konkurrerar inte bara sinsemellan utan även med fiskare från andra länder. Villkoren för svenska fiskare måste formuleras med hänsyn till detta.

Fisket ska i likhet med allt annat nyttjande av naturresurser ske med hänsyn till förvaltarskapsprincipen. Det ska vara långsiktigt ekologiskt hållbart och i första hand syfta till människoföda. Ett alltför omfattande fiskeuttag gynnar ingen utan resulterar endast i att tillgången sinar och att näringen på lång sikt dör ut.

Skogsbruket och den därmed sammanhängande förädlingsindustrin är sedan länge en viktig svensk basnäring. För att svenskt skogsbruk och skogsindustri ska kunna utvecklas i framtiden krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler som befrämjar såväl produktions- som miljömål. Det är angeläget att dessa mål har samma prioritet och dignitet vid utformandet av den övergripande skogspolitiken.

 Utskriftsvänlig version     Dela med andra