Källa: Dagens Industri
Kristdemokratisk politik kan ge Sverige ett nytt Ericsson
Urban Bäckström på Svenskt Näringsliv har rätt i att regeringen kan göra mer för företagsklimatet. Med fyra förslag till ny innovationspolitik under nästa mandatperiod vill vi ta till vara svensk industris potential inom nya näringsgrenar, skriver sex ledande Kristdemokrater.
Finanskrisen har återigen påmint om Sveriges beroende av storindustrin och de tusentals arbetstillfällen den har skapat i vårt land. Exportindustrin utgör en viktig bas för finansieringen av vår välfärd, men bidrar i mindre utsträckning till framtidens tillväxt och till ny sysselsättning. Vi kristdemokrater delar den syn som Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström gav i en DI-intervju, att regeringen måste göra mer för att förbättra företagsklimatet och få fart på jobbtillväxten (DI 21/5). Inför valet har vi lett en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en offensiv kristdemokratisk ekonomisk politik, där en bärande del är att förbättra villkoren för ett växande svenskt näringsliv. Den stora potentialen i svensk industri finns i nya näringsgrenar där innovationsföretag förmår utveckla och kommersialisera produkter och tjänster i utvecklingens frontlinje. Detta är ett område där Sverige borde vara världsledande eftersom vi i förhållande till BNP och per capita har den högsta andelen forskningsutgifter och patent i världen.
Till skillnad från många av våra europeiska konkurrentländer, där forskningen koncentreras till mogna branscher, sker också en stor del av den svenska forskningen i framtidsbranscher inom it, hälsa och medicin samt på energi- och miljöområdet. Ändå har få svenska innovationer under efterkrigstiden lett fram till nya storföretag med hemvist, utveckling och produktion förlagd till Sverige. Lejonparten av de patent som kommersialiseras köps i stället upp av etablerade aktörer eller investerare, ofta med hemvist i andra länder.
Trots att världen har förändrats dramatiskt sedan dagens storföretag började blomstra finns det ingen någon naturlag som hindrar att Sverige får fram ett nytt Ericsson, Astra eller ett nytt Volvo. Med en kraftfull politik för innovationer och kommersialisering av uppfinningar bör det vara möjligt att ta tillvara det kunnande och den skaparkraft som fortfarande finns bland svenska innovatörer. Vi kristdemokrater föreslår därför ett antal innovationer inom innovationspolitiken inför nästa mandatperiod: - Inför ett riskkapitalkonto. Alliansen föreslog inför förra valet ett riskkapitalavdrag, som dessvärre inte genomförts. Vi vill utveckla förslaget ytterligare och föreslår att alla ges möjlighet att spara upp till 100 000 kronor skattefritt på ett särskilt riskkapitalkonto, liknande det danska systemet för entreprenörskonto, erhvervskonto. Medlen från kontot ska kunna användas som startkapital i egen verksamhet, som delägarkapital i ett onoterat företag eller slussas till en riskkapitalfond som investerar i tidiga skeden. Pengarna ska vara låsta i minst fem år och belastas vid uttag med gällande kapitalbeskattning. - Styr om det statliga riskkapitalet. Det statliga riskkapitalet har hittills främst inriktats på att spela en aktiv roll som ägare i företag. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, Iva, har föreslagit en modell där statligt kapital i stället skulle investeras indirekt via fonder där det finns motvarande privata investeringar som styrs av erfarna industrialister eller affärsänglar. Vi föreslår att en större andel av de statliga innovationsmedlen ska kanaliseras i den riktningen. Även Sjätte AP-fondens placeringsinriktning bör ses över så att investeringar i tidiga skeden i högre grad sker indirekt via privata riskkapitalfonder. - Öka satsningen på inkubatorer. Genom Innovationsbron ger staten stöd till företagsinkubatorer vid landets lärosäten. Där är det möjligt för forskare att starta egen verksamhet och bland annat få administrativt stöd. Vi vill dubbla stödet till inkubatorer från 50 till 100 miljoner kronor årligen. - Kvitta förlustavdrag mot arbetsgivaravgifter. Företag som går med förlust har möjlighet att kvitta sina förluster mot framtida vinster så att bolagsskatten endast tas ut på nettovinsten. Dessa förlustavdrag har tidigare kunnat säljas som förlustföretag och därmed bidragit till finansieringen i uppstartsfasen. För att förhindra skatteplanering har regeringen nyligen stängt den möjligheten. Vi vill utreda om företag med låga eller inga intäkter under en startsfas ska kunna kvitta sina förlustavdrag mot inbetalning av annan källskatt, som till exempel arbetsgivaravgift. Det skulle öka forskningsintensiva verksamheters möjligheter att överleva i tidigt skede. - Satsa på företagsnära forskning. De statliga forskningsmedlen används i dag nästan uteslutande till forskning i akademisk miljö. Vi vill att en större del av dessa forskningsmedel ska kunna användas till forskning i direkt samverkan med företagen, gärna i nystartade innovationsföretag.
Fler gemensamma forskningsprogram som återspeglar näringslivets behov bör initieras, där staten deltar som en betydande finansiär. Detta är exempel på åtgärder som kan stärka Sverige som innovationsland. Mer behöver också göras för att slå vakt om patentskyddet i Sverige och EU och utbildningen måste i högre grad inriktas på entreprenörskap och uppmuntra fler till att starta eget.
Kristdemokraterna har i regeringsställning varit med om att slå vakt om en ekonomisk politik som leder till stabilitet i turbulenta tider. Det lägger grunden för att industrin ska komma på fötter och växa igen. Men för framtiden måste regeringen göra mer för att skapa de nya jobb som krävs för att råda bot på arbetslösheten. Därför behövs en politik som leder till nya företag, nya innovationer, bredare ägande och ökad tillväxt också på längre sikt. En sådan politik förbättrar möjligheterna att hävda Sverige som ledande industrination i en globaliserad värld.
MATS ODELL, MIKAEL OSCARSSON, EMMA HENRIKSSON, URBAN KARLSTRÖM, EBBA LINDSÖ, LEIF HALLBERG