Replik: Kö - verklighet för många
Stadsdelscheferna ger ordet kö en ny innebörd. Men Göteborg har aldrig erbjudit alla som vill en förskoleplats inom skälig tid, skriver företrädare för M, FP och KD i en replik.
Göteborgs stadsdelschefer menar att det inte finns några köer till förskolan och äldreomsorgen. Många göteborgare upplever en annan verklighet. Det är dags att ändra både budget- och stadsdelsnämndssystemet för att stärka göteborgarnas ställning.
Göteborg har aldrig erbjudit alla som vill en förskoleplats inom skälig tid. Det handlar om 15 år av lagbrott. Tolkningen av lagen är vid - kötiden ska överstiga fyra månader från önskat datum och man måste acceptera varje plats i närområdet. Ändå har Göteborg - olikt de flesta kommuner - aldrig lyckats. Kanske närmar det sig.
Om man accepterar socialdemokraternas tolkning att närområdet är detsamma som hela stadsdelen är det i dag bara ett fåtal barn som utsätts för lagbrott. Men kön till förskolan är något annat. Ett barn som inte får plats på önskad dag står förstås i kö. De flesta anmäler sig fyra månader i förväg. Om de - bortom den dagen - måste vänta upp till fyra månader står de i kö. Det är inget lagbrott, men det är absolut en kö.
För den som ska återgå till arbetet från föräldraledigheten är det problematiskt att inte veta när det går att göra. Att skriva att det inte finns någon kö är att ge ordet "kö" en helt ny definition.
Inom äldreomsorgen finns inte samma möjlighet för kommunen att dröja med servicen. Här får det inte finnas en "kö"och staden har därför en "väntelista". För de gamla är det samma sak.
Väntelistan har ökat
Det är sant att många på listan väntar på ett specifikt boende och tackar nej till annan plats. Men det är också sant att väntelistan har ökat och att kritiken från länsstyrelsen mot icke-verkställda biståndsbeslut har ökat. Detta bör inte viftas bort. Till trygghetsboende finns det av naturliga skäl ingen kö eftersom kommunen inte erbjuder detta.
Ett stort problem är att servicen varierar så mycket mellan de olika stadsdelsnämnderna (SDN). Förskolekön är koncentrerad till vissa SDN och på samma sätt är det ett fåtal SDN som får den mesta kritiken från länsstyrelsen. Vilken service man får beror i för stor utsträckning på var man bor snarare än på vilka behov man har. Dagens budgetmodell innebär att SDN får anslag beroende på hur många invånare de har i olika åldrar och situationer. Kommunbidraget beror inte på om man ger dessa invånare någon service eller inte.
Det är alltså lönsammare för SDN att ha barn i förskolekö än att erbjuda plats. Eller annorlunda uttryckt: Har man för många platser blir det SDN:s problem, men har man för få blir det föräldrarna som får ta smällen.
De borgerliga partierna vill i stället att skattepengarna ska följa barn och gamla till den service de själva väljer. Har SDN ingen plats att erbjuda får man heller inga pengar. Vi tror att detta skulle göra skillnad.
Vill minska antalet SDN
Vi vill också minska antalet SDN från 21 till 11. Dessa ändringar skulle minska skillnaderna i service samtidigt som fokus skulle flyttas till medborgarnas önskemål. Det är förstås inte göteborgarna som ska anpassa sig till stadens organisation och definitioner, utan staden som ska anpassa sig efter göteborgarnas behov och önskemål.
Carina Liljesand, kommunalråd (KD) Göteborg
Jonas Ransgård, kommunalråd (M) Göteborg
Mikael Janson, ersättare (FP) Göteborgs kommunstyrelse
Kristina Tharing, ersättare (M) Göteborgs kommunstyrelse