Ukraina behöver Europas stöd för att ta itu med sin politiska oreda
publicerad i Dagen
Kyrkoherde Karl-Erik Tysk vänder sig i ett inlägg den 4 februari delvis mot vad vi framförde den 14 januari inför första valomgången i Ukrainas presidentval.
Vi får oss pådyvlat en rad saker vi aldrig uttalat oss om, bland annat: "De evangeliska samfundens framfart i Ukraina, som Gustafsson och Sacrédeus talar sig varma för, är verkligen inte oproblematisk".
Vad vi framhöll var att "med beskuren religionsfrihet i det forna Sovjetunionen har dock Ukrainas mer generösa lagstiftning och attityd gett helt andra utrymmen för inte minst evangeliska kristna att verka".
Positivt hävdade vi alltså religionsfrihetens ställning i Ukraina. Vi pekade på att den är avsevärt starkare där än i andra länder i det forna kommunistiska Sovjetunionen, inklusive Ryssland och med Baltikum undantaget, Detta faktum har inte minst haft stor betydelse för evangeliskt troende kristna, att landet kan fungera som en fristad. Något mer uttalade vi oss inte om.
Sak samma gäller om andra bitska och svepande kommentarer av kyrkoherden. Vi framförde bland annat att "Ukrainas demokratiska utveckling måste därför stödjas - både för landet och Östeuropa. De förbättringar som har skett i landet, i till exempel utvecklingen av marknadsekonomi och respekten för mänskliga rättigheter, behöver uppmuntras."
Tysk riktar en anklagelse för att vi inte nämnt att EU på ett otillräckligt samordnat sin Ukrainapolitik, detta av hänsyn till vissa staters relationer till Ryssland. Vad vi framhåller är just behovet av europeiskt stöd - parallellt med att ukrainarna själva tar itu med sin allvarliga korruption, svaga rättsväsende och interna politiska oreda. Med den orangea revolutionen för fem år sedan har presidentvalet denna gång varit lugnt, fritt och rättvist - i bjärt kontrast till hur det gick till för fem år sedan.
Angående Tysks överslätande kommentar om rättssäkerheten under förutvarande president Kutjmas maktutövning fram till 2005, vill vi gärna påminna om att under den perioden tillhörde Ukraina ett av världens farligaste länder att vara journalist i. Så inte längre.
Ukrainas folk och journalistkår minns, mer än väl, hur spåren efter den kidnappade och mördade journalisten Georgiy Gongadze år 2000 till sist ledde hela vägen till den högsta statsledningen i Kiev. Må det inte bli så nu igen, med ny ukrainsk president
Lennart Sacrédeus (KD), valobservator vid presidentvalet 2010 i Ukraina
Holger Gustafsson (KD), utrikespolitisk talesperson