Lotta Johansson (V) tar i allt hon orkar när hon beskriver den världsbild hennes uppenbarligen trasiga miniräknare skriver ut. Vi befinner oss i den djupaste globala krisen sen 30-talet med en förväntad arbetslöshet som kommer att stiga mot 11 procent 2011. Lotta Johansson vill gärna övertyga sig själv och sina läsare om att allt är skattesänkningarnas fel. I hennes värld är det politikers goda vilja med skatteresurserna som är alltings katalysator. I den föresatsen missar hon att villkoren för människors arbete är förutsättningen till fortsatt välståndsbyggande. Enligt vår uppfattning ska det löna sig att arbeta.
När människor tillåts ha inflytande över mer av sitt liv får det också utlopp i nya idéer och verksamheter. Denna frihetsaspekt är en ingrediens i det fjärde jobbskatteavdraget. Konjunkturinstitutet såväl som Finanspolitiska rådet har bekräftat de positiva effekterna på arbetsmarknaden till följd av jobbskatteavdraget. Nog så viktigt i ett läge där vi måste förhindra att arbetslöshet biter sig fast som den gjorde under 90-talet. Om vi hade gått in i krisen med de förutsättningar som socialdemokraterna lämnade efter sig 2006 hade situationen varit mycket allvarligare idag. Som ett sätt att bekämpa krisen är skattesänkningarna inget konstigt. Med fjärde jobbskatteavdraget får en läkare 30 kr mer än de 225 kr i månaden som ett vårdbiträde får. Detta är kanske höjden av orättvisa för Lotta Johansson. I relation till de båda yrkeskategoriernas totala lönebild har dock vårdbiträdet fått mer än dubbelt så stora skattesänkningar som läkaren sen Alliansregeringen började premiera arbete 2006.
Statens finanser är, trots finanskris och lågkonjunktur, stabila. Det är följden av minskade ohälsotal, förd arbetsmarknadspolitik och att regeringen haft is i magen under våren när oppositionen i riksdagen upprepat sitt skallrop om mer till allt. I dagsläget när röken klarnat över krisen och bedömare talar om en nådd botten, har vi kraften att kunna stödja kommuner och landsting med 10 miljarder extra utöver de 28 miljarder som tillförts kommunsektorn under mandatperioden. Det är välfärdens kärna som stöds, äldreomsorgen, sjukvården och förskolan. Till det kan läggas att studenten får 350 kronor mer i månaden och möjligheter att extrajobba utan att straffas för sin flit. Pensionärer med allra sämst ekonomi får en förstärkning på 225 kronor i månaden. De expansiva åtgärderna i Sverige är totalt sett de mest omfattande i Europa. Vi hade inte haft resurser till detta, investeringsstöd till trygghetsboenden, miljarder till rättsväsendet eller något annat om vi som oppositionen hela tiden utgått från spenderhatten. Utan skattesänkningar hade dessutom förutsättningarna för att hatten skulle fyllas på varit små under överskådlig tid.
Kjell Eldensjö riksdagsledamot (KD)
Walburga Habsburg Douglas riksdagsledamot (M)
Peder Wachtmeister riksdagsledamot (M)
Liselott Hagberg riksdagsledamot (FP)
Roger Tiefensee riksdagsledamot (C)