Tänk dig en vanlig dag
Tänk dig att det är en helt vanlig dag. Du är ledig och lönen har precis hamnat på bankkontot. Kanske ta en shoppingtur på stan och köpa nåt fint till garderoben? Eller kanske uträtta några ärenden? Detta är inget problem för den som inte tillhör den femtedel av befolkningen för vilken miljön är otillgänglig på grund av betydande hinder. För många av dem som till exempel använder rullstol, rollator eller käpp är ett besök på restaurangen, teatern eller butiken ingen självklarhet.
Detta är Sverige år 2010. Tio år efter startskottet för en nationell handlingsplan för handikappolitiken skulle samhället i år vara mer tillgängligt. Även om det finns ljusglimtar på olika håll är bristerna fortfarande omfattande, särskilt med tanke på hur långsamt arbetet gick de första åren efter år 2000.
En undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomförde 2008 visade att nio av tio kommuner hade åtgärdat mindre än hälften av uppenbara hinder. Många myndigheter har också halkat efter i tillgänglighetsarbetet, visar statistik från Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning.
I Örebro har länsstyrelsen lyckats tillgängliggöra tre naturreservat och en nationalpark för personer med funktionsnedsättning. Att kunna njuta av vår vackra natur är något som borde vara möjligt för alla. Landstinget har också gjort sin webbplats så lättillgänglig som möjligt för användare med olika funktionsnedsättningar.
Men enligt SKL kommer länets fem kommuner, som har svarat i undersökningen, inte att nå målet detta år. Som mest kommer högst 75 procent av de enkelt avhjälpta hindren i Örebro kommun och Karlskoga kommun att vara åtgärdade.
I Örebro har ett folkligt engagemang väckts. En Facebookgrupp med över 200 medlemmar har startats och Nerikes Allehanda har i ett antal artiklar skildrat lite av verkligheten för personer med funktionsnedsättning. Bland annat har otillåtna trottoarpratare – lösa reklamskyltar som ställs ut mitt på gatan – lett till begränsad framkomlighet. Till och med små trappsteg blir stora hinder för rullstolsburna. Tillgängligheten är ett lotteri, konstaterades det i ett webbtv-inslag på NA.se.
I dag är fortfarande så att hälsan är sämre hos personer med funktionsnedsättning, arbetslösheten är högre och färre med funktionsnedsättning läser på en högre utbildning. Mycket beror på att arbetet för ökad tillgänglighet har gått alltför långsamt.
Nu är det dags att kavla upp ärmarna och ta nya tag. På regeringens uppdrag har Handisam lagt ut öppna jämförelser på sin webbplats över myndigheternas tillgänglighetsarbete.
Dessutom har ett samarbete för att kunna jämföra den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i kommuner och landsting inletts mellan Handisam och SKL. I dag har en tredjedel av landets kommuner guider på internet som beskriver tillgängligheten på olika platser och lokaler. Handisam kommer under 2010 att sammanställa råd kring hur information om tillgänglighet kan presenteras lokalt. I september startade en landsomfattande turné med 17 seminarier och bakom arrangemanget står Boverket och SKL i samråd med länsstyrelserna och Handisam. Syftet är att sätta fart på tillgänglighetsarbetet i landets kommuner.
Inte minst kommer det att krävas insatser från kommunerna när det gäller att genomföra och omsätta FN:s nya konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i sina verksamheter. Regeringen har därför gett Handisam i uppdrag att informera kommunerna om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och stödja kommunerna i att förverkliga konventionen. Regeringen utreder också frågan om det ska anses vara grund för diskriminering när man struntar i att åtgärda bristande tillgänglighet.
För detta krävs krafttag, vilja och inte minst ett nytt synsätt från myndigheter, kommuner och landsting, företag och organisationer Tillgänglighet får aldrig betraktas som ett särintresse utan ska ses som ett allmänintresse. Låt detta bli ett år då Sverige tar ett avgörande kliv.
Maria Larsson (KD)
Äldre- och folkhälsominister
Lars-Axel Nordell (KD)
Riksdagsledamot för Örebro län, Handikapp- och folkhälsopolitisk talesperson