Fastställ alkoholskatterna utifrån ett folkhälsoperspektiv
Det är glädjande att NA fullföljer den nykterhetspolitiska hållning som tidningen sedan länge haft med en uppmaning i onsdagens ledare att göra politik av det som ser ut som början till en trend i minskad alkoholkonsumtion. Som nytillträdd Riksdagsledamot och en av länets tre Kristdemokratiska EU-kandidater tar jag gärna emot den utmaningen.
Det är en riktig bedömning att Kristdemokraterna har ambitionen att påverka opinionen i Bryssel mot en mer alkoholrestriktiv politik. Det är ingen tillfällighet att Sofia Modigh från IOGT-NTO och tidigare förbundsordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund intar en topplacering på Kristdemokraternas valsedel inför Europavalet den 7 juni. Hon har en unik sakkunskap på detta område.
Tveklöst har det svenska EU-inträdet med ökade införselkvoter och en tilltagande drogliberal hållning lett till ökad alkoholkonsumtion med tilltagande alkoholskador och utslagning som resultat.
Enligt nya siffror från Folkhälsoinstitutet lever idag 385.000 barn- och ungdomar i Sverige i missbrukarhem. Denna grupp är naturligtvis särskilt utsatt liksom gruppen medelålders kvinnor som ökar sin konsumtion och ungdomar 20-24 år som under många år i snitt legat på en årskonsumtion motsvarande 20 liter 100-procentig alkohol.
Eftersom det finns en så tydlig koppling mellan tillgång och konsumtion är det viktigt att vi i Sverige behåller de höga alkoholskatterna och samtidigt återinför de tidigare införselkvoterna som är de samma som gäller införsel från tredje land till EU.
Trots att de vinproducerande länderna i Europa har intresse av att se alkoholen ur ett snävt jordbruksperspektiv och inte ur ett folkhälsoperspektiv har EU antagit sin första alkoholstrategi vilket innebär att folkhälsoperspektivet vunnit acceptans. Faktum är att Europa har världens högsta alkoholkonsumtion per capita, vilket lett till att en tiondel av den samlade europeiska sjukdomsbördan kan tillskrivas alkoholen.
Nu måste Sverige verka för att EU:s medlemsländer fastställer alkoholskatterna utifrån ett folkhälsoperspektiv samtidigt som de orimliga jordbrukssubventionerna av vinodlingar måste avvecklas. Det är inte acceptabelt att EU-pengar går till att minska vinöverskottet i Europa, till vinodlare som blivit utkonkurrerade av nya vinproducerande länder.
Som ordförandeland för EU kommer Sverige från halvårsskiftet att ha en unik chans att prioritera folkhälso- och drogpolitiken.
Lars-Axel Nordel
Riksdagsledamot (kd)