Många svenskar brukar runt nyår avbryta sitt firande för en stunds stilla TV-tittande där två åldrade karaktärer återskapar svunna nyårsmiddagar. Grevinnan och Betjänten ger en känsla av kontinuitet för många som vi i kristdemokraterna anammat för riksdagsårets budgetförhandlingar. Även i år har vi satt en höjning av pensionerna främst på agendan.
Många av dagens pensionärer har under sitt yrkesverksamma liv försäkrats om att samhällsbygget garanterar deras ålderdom. Dagens yrkesverksamma gnetar med privat sparande och planerar för sin ålderdom på ett annat sätt än vad som rekommenderades förr. De löften som socialdemokratiska patriarker gav under 70- och 80-tal fick sitt besked under 90-talskrisen då Göran Persson i onödan trodde sig behöva pensionärernas pengar för dåtidens kris. Valutans utveckling visade sig spela en betydligt större roll för att lösa knutarna i ekonomin den gången. Dagens generation har fått lära sig att ett privat sparande är den bästa garantin för en trygg ålderdom. Många sparar undan en slant i månaden för framtida dagar. Vi politiker har dock en skyldighet att upprätthålla en skälig levnadsnivå gentemot de som aldrig fick höra talas om privata sparformer och pensionssystems bräckligheter. De som idag är gamla.
Förra året kunde Kristdemokraterna medverka till att Alliansen sänkte skatterna för de sämst ställda garantipensionärerna med 2600 kronor per år. Garantipensionärerna är ofta kvinnor som under sitt yrkesliv mestadels arbetat i hemmet och nu idag måste kämpa hårt för att ekonomin ska gå ihop. Utöver denna angelägna grupp fick vi också till en skattesänkning på i genomsnitt 800 kronor per år till en större grupp så att totalt 90 procent av pensionärerna berördes. Reformen förra året var första gången som en svensk regering sänkt skatterna specifikt för pensionärer.
Den inflationskompenserande eller värdestegrande effekten från pensionsfonderna som för år 2010 väntas bromsa pensionernas utveckling har under de senaste åren höjt pensionerna tack vare att fler löntagare kommit i arbete. Total kunde den genomsnittlige pensionären räkna in en höjning på ca 500 kronor under 2009 på detta sätt. Skattesänkningarnas effekter för att stimulera fler att gå från bidrag till arbete bekräftats av både Konjunkturinstitutet såväl som Finanspolitiska rådet. De positiva effekterna är omistliga tillgångar för ett land som under de senaste två åren kämpat för att hantera den värsta globala lågkonjunkturen sen 30-talet.
Kristdemokraterna vill se att höstbudgeten ger våra pensionärer ett särskilt utrymme för att kompensera de bromsande effekter lågkonjunkturen har på pensionen. Vi måste också fortsätta att långsiktigt förbättra pensionärers ekonomi. Den genomsnittlige pensionären får se sin pension minska med ca 200 kronor i månaden på grund av pensionsfondernas reducering i år. Genom deflationen riskerar även garantipensionen minska, om än marginellt.
Sammantaget påbjuder lågkonjunkturens effekter och det ansvar vi bär gentemot de som gått före i byggandet av den välfärd vi har idag, att vi sätter pensionärernas ekonomiska situation främst i budgetförhandlingarna. Varje år inför budgeten görs en prioriteringslista av varje Alliansparti där landets olika behov och intressen ryms. Kristdemokraterna sätter för sina budgetförhandlingar sänkt skatt för pensionärer - i år precis som förra året - först på den listan.
Lars Gustafsson, riksdagsledamot i socialförsäkringsutskottet (KD)