Anf. 129 LENNART SACRÉDEUS (kd):
Fru talman! Jag tillhör motionärerna i denna synnerligen viktiga fråga. Jag sade här i denna kammare för något år sedan att debatten kommer att upprepas år efter år tills Sveriges nationella parlament, vår riksdag, slutgiltigt kommer att göra som många andra länder och erkänna folkmordet.
Sverige har en utrikespolitisk tradition att utrikespolitiken ska drivas med bred förankring bland de folkvalda i Sveriges riksdag. Jag är fullständigt övertygad om att om ett år kommer det att finnas en överväldigande majoritet som inte finns i dag. Det kanske finns en majoritet redan i dag, men det skulle inte vara den bredd, den tyngd, den bärighet och den långsiktighet som ett beslut skulle innebära om ett år.
Holger Gustafsson, Kristdemokraternas utrikespolitiske talesperson, sade i sitt kloka inlägg tidigare denna eftermiddag att Sverige som nation är på väg att erkänna folkmordet. När Sverige som nation erkänner folkmordet är det en styrka om minst fem och gärna ännu fler partier i bred enighet kan ställa sig bakom detta.
Mitt kristdemokratiska parti har på ett unikt sätt tillsammans med Folkpartiet liberalerna i ett särskilt yttrande formulerat sig i folkmordsfrågan. Det heter bland annat följande: Mot bakgrund av de ovan redovisade ställningstagandena i våra respektive partier kan bedömningen av eventuella framtida motioner med likartad innebörd om riksdagens roll och ställningstaganden komma att bli en annan. Det innebär att Kristdemokraterna som parti tillsammans med Folkpartiet säger att inom en snar framtid kan ställningstagandet bli ett annat än det är i dag. Och denna mandatperiod finns det en överenskommelse som måste hållas.
Centerpartiet skriver på samma sätt, genom Kerstin Lundgren i sitt särskilda yttrande, i det sista stycket: Utskottets ställningstagande utesluter inte att bedömningen vid en framtida prövning kan komma att bli en annan.
Fru talman och riksdagsledamöter! Det är svårt att stå i en talarstol när man önskar ett politiskt beslut så snart som möjligt. Samtidigt är jag fast övertygad om att för det armeniska folket, för de syrianska, assyriska, kaldeiska och pontiska folken blir Sveriges röst, Sveriges stämma och Sveriges påverkan i denna fråga mycket starkare, tyngre och mer långsiktig om det finns en bred parlamentarisk majoritet i vår kammare. Det finns det inte i dag, men om ett år.
Sverige som nation, fru talman, är på väg att erkänna folkmordet.