Skolan måste ta sin del av ansvaret för folkhälsan
På gårdagens (26/3) kommunfullmäktigemöte behandlades bland annat en
interpellation av Maria Gardfjell (mp) om arbetet med folkhälsa. Den
rödgröna oppositionens företrädare kritiserade Alliansen för att inte göra
tillräckligt för att förbättra folkhälsan. Det är lite märkligt att
oppositionen kritiserar majoriteten för att inte göra något samtidigt som
de inte skrivit någon motion med egna konkreta förslag, utan bara en
interpellation. Oppositionen borde förbättra folkhälsan genom att motionera
mera i stället.
Folkhälsa är ett viktigt område för kristdemokraterna. Allt för många
människor i vårt land har idag matvanor som medför att de förr eller senare
kommer drabbas av kostrelaterade sjukdomar. Idag är var fjärde tioåring
överviktig och riskerar att utveckla olika vällevnadssjukdomar redan i unga
år. Övervikt ökar kraftigt riskerna för åldersdiabetes och hjärt- och
kärlsjukdomar. Samtidigt kan vi konstatera att upp till 80 procent av
fallen går att förebygga.
Som Gardfjell skriver i sin interpellation så finns det stora skillnader
mellan olika socioekonomiska grupper, vilket är oroande om man vill att
alla barn ska få likvärdiga möjligheter i livet.
Ytterst handlar folkhälsofrågorna om det egna ansvaret. Samtidigt måste vi
erkänna att de yngre barnen inte själva är i stånd att göra en insiktsfull
analys av konsekvenserna av tidigt utvecklad fetma. Föräldrarna och
kommunen har därför här ett viktigt ansvar.
Skolan är ett viktigt instrument som står till kommunens förfogande. Under
förra mandatperioden skrev jag
en motion om att förbjuda försäljning av godis och läsk i skolorna i
Uppsala. Några folkpartister skrev en liknande motion. Även om motionerna
inte bifölls, så har det hänt mycket sedan dess. Idag har, såvitt jag
förstått, många skolor upphört med försäljning av läsk och godis. Det är
mycket viktigt att skolan är ett konsekvent föredöme. Om undervisningen
talar om hälsosamma matvanor samtidigt som skolan installerar läskautomater
eller på annat sätt exponerar onyttiga produkter så får eleverna dubbla
signaler. Att förmedla goda matvanor till det uppväxande släktet redan från
början är mycket lättare än att försöka övertyga vuxna som redan har format
attityder och vanor.
Tyvärr har idrottsämnet tappat i antal timmar på skolschemat. Ett annat
exempel på där skolan kan påverka är i ämnet hem- och konsumentkunskap.
Hemkunskapsundervisningen kan vara ett redskap för att grundlägga goda
matvanor. Det är därför viktigt att timantalet för hem- och
konsumentkunskap, som redan är det minsta skolämnet, inte minskas för att
ge plats åt det som kallas skolans val.