Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Kristdemokraterna har ställt krav på regeringen att implementera EU-direktivet om offentlig upphandling på ett sätt som värnar rimliga arbetsvillkor, säkerställer lika behandling av alla anbudsgivare och värnar småföretagens möjligheter att delta i upphandlingarna.

– Det är bra att regeringen nu i förhandlingar backat rejält i förhållande till tidigare proposition. Det har möjliggjort en överenskommelse som gör att vi kan värna småföretagens möjlighet, främja goda arbetsvillkor i riskbranscher och undvika EU-böter, säger Jakob Forssmed, ekonomisk politisk talesperson.

– Anställda ska ha goda arbetsvillkor. Det gäller inte minst när det offentliga upphandlar. Samtidigt måste regelverket värna småföretagens möjligheter att delta i upphandlingar.. Det uppnår vi nu genom att undanta alla upphandlingar under vissa belopp så att hela två tredjedelar av upphandlingarna inte alls träffas av reglerna, säger Jakob Forssmed

– Arbetsrättsliga krav ska bara ställas på större upphandlingar inom branscher där det finns risk att personer arbetar med löner som ligger under miniminivå i kollektivavtal. Det är krav som vi drivit igenom och som gjort att vi kan ställa oss bakom förslaget, säger Jakob Forssmed.

Uppgörelsen innebär i korthet att krav på viss lön, arbetstid och semester ska ställas vid upphandling när så är behövligt, vilket det är i branscher där bristande arbetsvillkor visat sig vara ett särskilt problem. Dessa krav ska endast gälla över vissa på förhand angivna belopp, vilket gynnar småföretags möjlighet att delta och förenklar upphandlingarna. Två tredjedelar av alla upphandlingar kommer över huvud taget inte blir föremål för arbetsrättslig reglering – till skillnad från regeringens ursprungsproposition. 

Kristdemokraterna anser att myndigheter bör föregå med gott exempel när det kommer till att ta socialt ansvar och därför är det angeläget för oss att offentlig upphandling bidrar till att rimliga arbetsvillkor gäller på svensk arbetsmarknad. Samtidigt vill vi säkerställa lika behandling av alla anbud, oavsett storlek eller nationalitet på företagen som deltar i upphandlingen och oavsett om företagen har eller inte har kollektivavtal. Därför motsatte vi oss regeringens första förslag, som lade allt för stor vikt vid kollektivavtalen och som innebar att små och svenska företag missgynnades.

Det är förvånande att det dröjde tills efter att regeringens proposition fallit i riksdagen i höstas innan regeringen tog kontakt med oss, trots att vår kritik mot regeringens tidigare förslag varit känd länge.

Nu har dock vi kristdemokrater enats med regeringen om en implementering av direktivet endast över tröskelvärdena – vilket undantar de upphandlingar där små företag i huvudsak deltar. Förslaget innebär också att de arbetsrättsliga kraven endast gäller den hårda kärnan, dvs lön, arbetstid och semester, vilket underlättar för mindre och svenska företag.

Förslaget är rimligt i sak med de förändringar som gjorts i regeringens proposition och som i stort tillgodoser de synpunkter vi fört fram om att värna de mindre företagens möjligheter att delta, samtidigt som goda arbetsförhållanden kan säkras. Förslaget innebär också att Sverige med stor sannolikhet kan undvika den överhängande risken om dryga EU-böter för att vi inte implementerar EU-direktivet på området.

 

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling 

Lista på förändringar:

Dessa förändringar av regeringens förslag har Kristdemokraterna drivit igenom:

  • Bara en tredjedel av alla upphandlingar blir föremål för reglerna – två tredjedelar undantas helt. Reglerna om arbetsrättsliga villkor tillämpas endast för upphandlingar inom det direktivstyrda området, dvs. över tröskelvärdena. Detta innebär att ca två tredjedelar, av de drygt 18 000 upphandlingarna, undantas. Bestämmelserna blir därmed inte aktuella i flertalet av de upphandlingar som små och medelstora företag deltar i, då dessa i högre grad lägger anbud på mindre kontrakt. Av den tredjedel som hamnar över tröskelvärdena blir krav om villkor i linje med miniminivå i kollektivavtal gällande lön, arbetstid och semester bara tillämpliga där så är behövligt, vilket är i branscher där bristande arbetsvillkor visat sig vara ett särskilt problem.
  • Krav på eller uppmaningar till villkor som avser tjänstepensioner, försäkringar och annan ledighet än semester har strukits ur propositionen. Det är alltså endast arbetsrättsliga krav gällande hårda kärnan, dvs. lön, arbetstid och semester som ska ställas, när så är behövligt. Detta innebär i praktiken att företag inte behöver vara kollektivavtalsanslutna för att delta vid offentlig upphandling, vilket underlättar för småföretagen. Detta jämnar också ut spelplanen mellan svenska och utländska företag vid upphandling, då utstationeringsdirektivet som de utländska företagen har att förhålla sig till också rör endast den hårda kärnan. Alltså minskar risken väsentligt att upphandlande myndigheter bryter mot likabehandlingsprincipen.
  • Det har gjorts avsevärda förändringar så att det blivit tydligt att villkor även i andra likvärdiga kollektivavtal än det som pekas ut av den upphandlande myndigheten gäller- även för icke-kollektivavtalsanslutna företag. Detta innebär att företag utan kollektivavtal kan välja vilket kollektivavtals miniminivå man vill leva upp till, av de som gäller inom den aktuella branschen.
  • Upphandlingsmyndighetens roll har förtydligats så att en upphandlande myndighet i första hand kan söka kontakt med Upphandlingsmyndigheten för att få information om vilka nivåer gällande lön, arbetstid och semester som gäller i kollektivavtalen. Detta förenklar framför allt för små upphandlande myndigheter då de inte behöver hämta information från arbetsmarknadens parter vid varenda upphandling. Det blir också tydligare för företagen vad som kommer att gälla i olika upphandlingar, då de kan hitta information om olika kollektivavtal hos Upphandlingsmyndigheten.
  • Det har förtydligats att i de fall då information om arbetsrättsliga krav i kollektivavtal inte finns att tillgå, är den upphandlande myndigheten inte skyldig att ställa dessa villkor. Detta innebär att risken för att de upphandlande myndigheterna får tolkningsföreträde av kollektivavtalen försvinner.
  • Det har lagts till förtydliganden om hur långt ansvaret för huvudleverantören att säkerställa att dennes underleverantörer lever upp till arbetsrättsliga krav bör gå. Bland annat framgår det nu att det inte finns något krav på att huvudleverantören måste vara part i varje avtal med underleverantörerna. 
  • Gällande så kallade innovationsupphandlingar, alltså där den upphandlande myndigheten efterfrågar och tillåter nya lösningar har ett viktigt tillägg gjorts. När det inte är möjligt för den upphandlande myndigheten att förutse exempelvis vilken eller vilka branscher potentiella anbudsgivare kan komma ifrån, kommer den heller inte att behöva ställa arbetsrättsliga krav. Detta innebär att de arbetsrättsliga kraven inte kommer stå i vägen för användningen av innovationsupphandlingar.
  • Propositionen har ändrats så att det tydliggörs att mikroföretag som t ex agerar underleverantör vid en upphandling över tröskelvärdet. Det kan t ex handla om ett lantbruk där arbetsgivare och arbetstagare är samma person. I dessa fall kan det bli absurt att ställa arbetsrättsliga krav enligt kollektivavtal. Propositionen är mycket tydligt med att mikroföretag – företag utan anställda - inte ska drabbas negativt av lagstiftningen. Regeringen har lovat att följa upp detta och i propositionen är det tydligt att om reglerna visar sig få negativa konsekvenser för mikroföretag, kommer regeringen att utan dröjsmål vidta åtgärder i syfte att ändra på detta förhållande.

Utöver dessa förändringar ska man komma ihåg att arbetsrättsliga krav endast ska ställas efter en sk behövlighetsbedömning – vilket innebär att om den upphandlande myndigheten bedömer att företagen som lämnar anbud i en upphandling generellt sätt redan erbjuder goda arbetsvillkor, behöver den inte ställa krav på detta i upphandlingsunderlaget. Även om upphandlingen är över tröskelvärdena. Det är alltså bara i riskbranscher som arbetsrättsliga krav kommer att behöva ställas, och det är just i dessa branscher – där en del missförhållanden har kunnat påvisas – som Kristdemokraterna gärna ser en skärpning.