"Historien får inte upprepas"

Denna dag – Förintelsens minnesdag – understryker betydelsen­ av att kämpa för demokratin och människovärdet. Det skriver Ebba Busch Thor och Mikael Oscarsson i Dagen.

I går talade Max Safir på Riksdagens minneshögtid för Förintelsen. Han är i dag en av de få överlevare från Förintelsen som själv kan vittna och berätta om de grymheter som skedde under andra världskriget. Över sex miljoner människor mördades.

Förintelsens minnesdag är en dag då vi påminner oss om det som hände för drygt 70 år sedan. Den högtidlighåller minnet av alla de människor som föll offer för en av de mest avskyvärda regimerna i världshistorien och den mänskliga ondskans bottenlösa grymhet.

Dagen understryker också betydelsen av att kämpa för demokratin och människovärdet – en kamp som måste vinnas varje dag och för varje ny generation. Det är vår skyldighet att lyssna till de överlevare som finns i dag och föra deras historia vidare.

Flera miljoner människor mördades i nazisternas förintelse- och koncentrationsläger. Den största gruppen var judar, men också kristna polacker, homosexuella­, motståndsmän- och kvinnor, funktionshindrade­ och många andra.

Dessa var människor som av nazisterna utsetts som mindre värda. Men det var inte nog, i nazisternas ögon var de inte värda att leva.

Vi måste vara vaksamma och agera när vi ser att hatet och människoföraktet får fotfäste. Än i dag finns människor som delar denna förvridna människosyn och drivs av ideal om att somliga människor är mindre värda än andra. Det kommer till uttryck i hot och hat, mord och terror.

I helgen skrev de antirasistiska opinionsbildarna Myra Åhberg Öhrman och Henrik Johansson, som är verksamma på sajten ”interasistmen.se”, en debattartikel i Aftonbladet.

I artikeln belyser de att ordföranden­ i organisationen Sveriges Unga Muslimer (SUM) inte tagit avstånd från föreläsare­ så som andra muslimska organisationer gjort. SUM har anlitat föreläsare som sprider såväl hatiska antisemitiska som homofobiska budskap. Kritiken viftas bort och relativiseras.

I några av de senaste årens terrorattentat runt om i världen har det funnits antisemitiska motiv. Synagogan som attackerades i Köpenhamn 2015 där en man dödades är det geografiskt närmaste exemplet på det förstnämnda.

Under flera år har situationen för den judiska befolkningsgruppen i Malmö uppmärksammats. Det är med sorg men framförallt ilska som vi tar del av rapporter om att judar inte längre öppet kan bära kippa, att judar drar sig för att vara med på offentliga möten och att judar får hakkors inristade på sina dörrar.

Detta är bara några få exempel som visar på hur det ser ut i vår del av världen i dag. Vi måste ta lärdom av världen av i går, av vår historia. Det som skedde på 1930- och 40-talen får inte upprepas, det får inte ens vara i närheten av att upprepas.

Även om vi försöker föreställa oss, är det helt omöjligt att på djupet förstå vad förintelsens offer var med om. Inte minst därför är det så viktigt att lyssna på överlevarna från Förintelsen för över 70 år sedan. Under ytterligare några år finns det fortfarande människor som var med. Överlevarna och ögonvittnena kan snart inte med egna ord berätta om förnedringen, skräcken och ondskan. När Förintelsens överlevare inte längre finns hos oss har vi ett ansvar gentemot kommande generationer att berätta om denna mörka period i Europas förflutna.

Låt oss i dag minnas och påminnas. I dag högtidlighålls Förintelsens minnesdag för tolfte året. FN instiftade dagen 2005 för att det var just den 27 januari 1945 som förintelselägret i Auschwitz-Birkenau befriades. På den platsen miste 1,5 miljoner människor sina liv.

Människor av olika etnicitet, olika religioner och religiösa inriktningar, människor med olika sexuell läggning, olika funktionsnedsättningar och olika åsikter ska leva sida vid sida och bygga relationer med varandra i dagens och framtidens Europa.

Detta är inte tomma ord. För oss kristdemokrater är det kärnan i vår ideologi. Vi måste med politiska medel aktivt förebygga och motverka intolerans och våldsbejakande extremism. Men alla kan vi hjälpas åt att ständigt påminna varandra om att ett samhälle som är byggt på demokrati och idén om det unika och okränkbara människovärdet är något som är värt att kämpa för. Varje dag.