KD: ”Så minskar vi inkomstklyftorna”

Vår arbetsmarknad har i dag för höga trösklar och vissa grupper får allt svårare att komma in på den. Det leder till allt större klyftor i samhället. För att bryta trenden föreslår Kristdemokraterna en rad insatser.

De senaste veckorna har OECD, Dagens Samhälle och LO alla släppt varsin rapport som utifrån olika perspektiv visar att inkomstklyftorna i svenska samhället ökar. Även om huvudskälet till att klyftorna ökar är att många fått det bättre, ser vi också att andelen låginkomsttagare växer och att människor lämnas på efterkälken. Det är allvarligt. Det riskerar att dra isär samhället och skapa brist på tillit. 

Vi såg det 2006 då en stor grupp människor var bortglömda i statistik och stödprogram efter Socialdemokraternas regeringstid. Ett starkt skäl till detta utanförskap var en politik som innebar att det lönade sig för dåligt att arbeta. Alliansens skattesänkningar på arbete med tyngd på lägre inkomster var därför viktiga.

I dag är samhällsutmaningen den tudelning vi ser på arbetsmarknaden. Många får det bättre och möter en god arbetsmarknad, samtidigt som framför allt utrikes födda hamnar allt längre ifrån den. Återigen måste lösningen vara chansen att försörja sig genom ett arbete. Jobb är det absolut viktigaste för att inkomstklyftor långsiktigt ska pressas tillbaka.

Vår arbetsmarknad har i dag för höga trösklar, i form av ingångslöner och kvalifikationskrav, vilket också rimmar illa med att de som lämnas efter ofta är lågutbildade. Inte sällan med sämre språkkunskaper. Tittar vi på arbetskraften som helhet ser vi att 11 procent är lågutbildade, samtidigt som endast 5 procent av jobben har låga kvalifikationskrav. Ungefär hälften av de nyanlända saknar gymnasieutbildning och en fjärdedel saknar grundskoleutbildning. 

Det är därför avgörande att fler jobb med låga utbildningskrav kan växa fram. Kristdemokraterna vill införa så kallade introduktionsanställningar som innebär att arbetsgivaren får betala en lägre ingångslön, under max fem år, i utbyte mot att den anställde får lära sig jobbet – på jobbet. 

Vi menar att det bättre att ha en lägre lön under en tid än att tvingas leva på ersättningar och bidrag. Man får möjlighet att lära sig ett yrke, får en arbetsgemenskap, kan utveckla sina språkkunskaper med mera. Detta vill vi kombinera med dubbla jobbskatteavdrag för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Med mer av lönen kvar i plånboken, efter att skatten är betald, lönar det sig att arbeta.

Det finns utöver detta grupper som under en längre tid fått stå tillbaka och därmed halkat efter i inkomstutvecklingen. De två grupper som är särskilt efterställda är pensionärer och barnfamiljer. Pensionärerna har fått se mindre skattesänkningar än löntagare då situationen 2006 innebar att skattesänkningar i första hand behövde riktas mot dem som jobbade, och barnfamiljerna har halkat efter när man tar hänsyn till försörjningsbörda. Därför är det rimligt att dessa grupper understöds särskilt, men på ett sätt som inte slår mot jobben. 

Utöver våra jobbsatsningar vill vi därför göra extra insatser för familjerna och våra äldre. Vi har bland annat föreslagit ett fullständigt avskaffande av den så kallade pensionärsskatten och en höjning av bostadstillägget så att pensionärernas ekonomi stärks. Vi har även föreslagit ett jobbskatteavdrag för föräldrar om 1 000 kronor per månad för en typisk familj, och en höjd barndel i bostadsbidraget för ekonomiskt utsatta barnfamiljer som ett sätt för familjerna att komma ikapp.

Tillsammans skulle dessa åtgärder ha en långsiktig potential att bryta trenden med ökande inkomstklyftor. Den långsiktiga lösningen på samhällsutmaningarna är att förstärka den svenska jobbmotorn, inte som regeringen kasta grus i den. Så säkerställer vi att alla grupper hänger med i samhällsutvecklingen.