Lägre trösklar krävs för lågutbildade

Kraven på arbetsmarkanden ökar samtidigt som jobben blir färre och färre, dels på grund av digitalisering, dels på grund av höga ingångslöner. Därför föreslår Kristdemokraterna nu en introduktionsanställning som ger den som är i en utsatt ställning på arbetsmarknaden en större möjlighet att få jobb.

Läs artikeln på svd.se.

Allt fler arbetslösa befinner sig i det som kallas utsatt ställning, det är personer med högst förgymnasial utbildning, funktionsnedsättning, äldre och utomeuropeiskt födda. Högst är arbetslösheten bland utrikes födda med enbart förgymnasial utbildning. Efter att ha befunnit sig i Sverige i 3-5 år är arbetslösheten bland dessa 45 procent.

Samtidigt pressas många enklare jobb ut från arbetsmarknaden, inte minst genom automatisering och digitalisering. Detta är den främsta anledningen till att såväl utlandsfödda som infödda svenskar med låg utbildningsgrad saknar jobb. Jobben försvinner också genom att lägstalönerna i kollektivavtalen höjs till en nivå där det inte är lönsamt att anställa personer för att utföra vissa arbeten. Samtidigt saknar omkring 700 000 i arbetsför ålder gymnasieutbildning. Det har skapat en tudelning på svensk arbetsmarknad som fördjupas snabbt.

Utmaningen är så stor att det är uppenbart att utbildningsinsatser inte ensamt kommer att räcka. Vi behöver reformer för att fler vardagsjobb ska växa fram och vi behöver sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Det måste bli möjligt att på riktigt lära sig jobbet på jobbet.

Höga ingångslöner är något som många ekonomer och internationella bedömare, som IMF, pekar på som hinder på svensk arbetsmarknad för personer med lägre utbildning och ofta sämre språkkunskaper.

Ett sätt att försöka hantera detta har varit olika typer av arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att subventionera och träna upp arbetskraft till att nå en produktivitet som motsvarar kollektivavtalsnivå. Ofta har stöden varit krångliga och omgärdade av olika restriktioner och inte sällan har kännedomen om dem varit låg.

Det är för oss uppenbart att det behövs reformer som förenklar, sänker trösklar och som gör det möjligt för breda grupper att lära sig jobbet på jobbet.

Därför föreslår vi en helt ny anställningsform som kallas introduktionsanställning. En sådan anställning är precis som en vanlig anställning med den enda skillnaden att ingångslönen får vara 75 procent av lägsta lön eller ingångslön enligt kollektivavtal. Detta bygger på att 25 procent av arbetstiden är utbildning som arbetsgivaren ansvarar för. Under introduktionsanställningen omfattas personen av LAS. Detta ökar arbetsgivarens intresse av att få en så bra utbildad medarbetare som möjligt. En introduktionsanställning kan vara i max fem år. 

Introduktionsanställningar är ingen arbetsmarknadsåtgärd. Ingen byråkrati, inga stöd eller nya subventioner - dock blir det möjligt att kombinera med nystartsjobb.

Introduktionsanställningar ska inte omfatta yrken som kräver eftergymnasial utbildning eller där lägsta lönen överstiger 22 000 kronor. Av konkurrensskäl ska inte heller arbetsgivare kunna ha fler introduktionsanställda än vanligt anställda. 

Kristdemokraterna har tidigare föreslagit lägre beskattning av arbetsinkomster för nyanlända, unga och långtidsarbetslösa. Det gör att en anställning på dessa villkor får en relativt liten negativ effekt för den enskilde jämfört med nuvarande regler.

Lägstalönerna har också stigit relativt snabbt de senaste åren. Den som genom vår reform skulle få ett jobb med 75 procent av nuvarande lägstalön kommer ändå ha en högre reallön än den som hade samma jobb med 100 procent lön för tio år sedan.

Vårt samhälle måste på riktigt ge nyanlända och andra med utsatt ställning på arbetsmarknaden en chans att få arbete. En introduktionsanställning som ger lägre lön men samtidigt en fot in på arbetsmarknaden, yrkesutbildning, en arbetsgemenskap och en möjlighet att lära sig svenska språket är just den chansen Kristdemokraterna vill ge.