"Vi måste upprusta det psykologiska försvaret"

- Det pågår ett informationskrig mot det demokratiska Europa, däribland Sverige. Vi måste stärka vår förmåga att bekämpa propagandakrigföring och desinformation, bland annat genom återinföra en myndighet för psykologiskt försvar med tydlig offentlig profil, sa Ebba Busch Thor i sitt tal på Folk och Försvarskonferensen.

Läs mer om förslaget: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/kd-vill-rusta-upp-det-psykologiska-forsvaret

Ebba Busch Thors tal på Folk och Försvarskonferensen i Sälen den 12 januari 2016

Det talade ordet gäller.

-Glad över att få vara här. När det gäller försvarspolitik finns det mycket som bör sägas och mycket jag skulle vilja säga. Men jag tänkte idag avgränsa mig till att tala om att Sverige bör gå med i Nato, att vi behöver förbättra vårt psykologiska försvar och vår förmåga att möta cyberhot. 

De säkerhetspolitiska förutsättningarna har förändrats snabbt de senaste åren.Relativt länge har vi varit invaggade i den eviga fredens slentrian. Nu står vi inför en verklighet som ter sig alltmer hotfull och skrämmande.Jag tror att vi alla nu måste ändra mentalitet. Vi måste förstå att vi faktiskt kan bli angripna – på ett eller annat sätt.

Men det politiska uppvaknandet går långsamt.  Här finns skäl för självkritik, det har jag tidigare talat om. Också för mitt eget parti. Egentligen har ingen regering efter kalla krigets slut klarat försvarspolitiken med betyget väl godkänt. Men självkritik är inget värt om man inte lär sig, om man inte omprövar sin politik. Det har vi kristdemokrater gjort på ett flertal punkter. 

När min företrädare – Göran Hägglund – stod här i Sälen för två år sedan konstaterade han att det är tveksamt om den pågående försvarsreformen skulle ge oss den fredsbevarande och stabilitetsskapande förmåga som behövs. Efter detta så har en ny försvarsuppgörelse träffats som innebär att försvarsanslagen höjs med sammanlagt 10,2 miljarder kronor under perioden 2016-2020. 

Vi kristdemokrater var med och drev på för att få uppgörelsen på plats, även om vi gärna hade sett att det sköts till mer resurser. Men uppgörelsen innehåller flera viktiga delar, bland annat ett permanent förband på Gotland.Tyvärr kan vi konstatera att inte heller detta kommer att räcka. I synnerhet inte så länge vi står utanför försvarsalliansen NATO. Vilket jag och mitt parti inte tycker att vi borde göra särskilt länge till. 

Vi som land kan inte själva trygga vår säkerhet i en situation där våra gränser och intressen hotas. Sverige är – och har alltid varit – beroende av samarbete med andra. Då vi i dagsläget inte är en fullvärdig medlem av någon försvarsallians så bygger vår utrikes- och säkerhetspolitik på solidaritetsförklaringar – främst genom Lissabonfördraget. Det är moraliskt rätt att agera solidariskt när våra vänner blir angripna eller drabbas av kris. Men det är också av yttersta vikt för oss av egna säkerhetspolitiska skäl. Eftersom svensk utrikespolitik bygger på just solidaritet är det viktigt att det finns en beredskap för situationer när vi kan behöva stödja andra.   

Jag föreslog i mitt tal i Almedalen i somras att vi ska skicka JAS Gripen-plan i kampen mot Daesh/IS om den internationella koalitionen så efterfrågar. Nu har just detta efterfrågats. Regeringen har svarat att vi inte ska bistå med Gripen. Istället erbjuder Sverige några timmar flygtransporter, ett Herkulesplan till Mali våren 2017 samt ett par stabsofficerare. Det finns inga tvivel hos mig om att kvaliteten i denna insats kommer att vara på topp. Den kommer säkerligen vara till stor nytta. Men Sverige kan göra mer. Sverige borde göra mer.

En politik som säger nej till Natomedlemskap och samtidigt knappt lägger sig på en anständig nivå när solidaritetsförklaringar åberopas är inte en ansvarsfull säkerhetspolitik. Vi kan inte räkna med att andra kommer till vår undsättning om vi inte själva är beredda att göra vad vi kan när andra ber om vår hjälp och vårt stöd.  

Ett hot som det – enligt min mening – talas för lite om är det informationskrig som pågår mot det demokratiska Europa, däribland Sverige. Ryssland har en medveten och genomarbetad strategi för att sprida desinformation och skapa osäkerhet. Så kallade ”alternativa medier” som till exempel tv-kanalen RT sprider ”alternativa sanningar” för att så frön av tvivel och försvåra ett effektivt beslutsfattande. Vi har sett exempel på ren skrämselpropaganda i syfte att styra den svenska debatten och politiska beslut.  

I dagens medialiserade värld är vi sårbara för denna typ av informationskrigsföring. Det är som en form av ständigt pågående visklek där man varken vet vad som sades från början eller vem som sa det. Den illegala annekteringen av Krim är nu ett välkänt exempel på hur effektiv informationskrigföring kan vara. I väst spreds osäkerhet om vad som egentligen hände. Resultatet blev att omvärlden inte hann samla sig till ett agerande innan annekteringen och folkomröstningen var ett fullbordat faktum. Vi har även sett desinformation om att ukrainskt stridsflyg skjutit ner det malaysiska planet MH17. Nyheten kunde ganska lätt avfärdas som orimlig av kunniga bedömare.

Jag tror att det var ett stort misstag att år 2008 lägga ner Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Sedan ansvaret för frågorna gick över till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, så har försvaret emot psykologisk påverkan utifrån tyvärr blivit eftersatt. Kristdemokraterna föreslår nu att det psykologiska försvaret på nytt blir en egen myndighet med tydlig offentlig profil. Det är viktigt att offentliggöra de informationsangrepp som sker mot Sverige. För att höja medvetandenivån hos såväl journalister som allmänhet. Men det psykologiska försvaret handlar inte enbart om aktivt påverkansarbete. Det behövs också ett arbete för att rusta människor redan från skolåldern. Det handlar inte minst om att tidigt lära sig källkritik och att bli medveten om att informationskrigföring förekommer.Inte bara enskilda utan även etablerad media är i ett utsatt läge. Tidspress kan göra det svårt att hinna källgranska texter och nyheter. Det gör att journalister kan användas för att sprida desinformation och propaganda förklätt till nyheter.

En annan huvuduppgift för en ny myndighet bör vara att stödja, bidra till och sprida forskning kring informationskrigföring och propaganda.Därför är det viktigt att vi får en självständig myndighet med ansvar för psykologiskt försvar.

Sverige är sårbart. Uppfattningen att krig i Europa är otänkbart – att Sverige inte kan angripas – har tyvärr gjort oss än mer sårbara. Myndigheters och andra aktörers planering för allvarliga krissituationer har prioriterats ner och blivit eftersatt. Exempelvis har livsmedelslagren avvecklats.Hoten mot viktiga samhällsfunktioner är idag i stor utsträckning digitala. Beredskapen mot cyberhot behöver stärkas. Internet är globalt och angreppen kan komma var som helst ifrån.Terrorister, organiserad brottslighet och andra stater kan utöva utpressning genom hot om att störa viktig infrastruktur. Vi vill därför att det inrättas en central cyberskyddsmyndighet. Cyberangrepp av olika slag är en del av den moderna krigföringen. Det behövs en funktion som är specialiserad för att möta detta växande hot.

Jag har nu lyft frågan om Natomedlemskap, och behovet av stärkt psykologiskt försvar och försvar mot cyberangrepp. Som jag sa inledningsvis finns det mycket mer som skulle kunna sägas på detta område men jag skulle vilja avsluta med följande. Det är hög tid att se att hotbilden mot Sverige förändras. Vi behöver bygga upp ett totalförsvar som svarar mot denna förändrade hotbild. Jag är fullt medveten om att det innebär behov av ökade anslag såväl till det militära försvaret som till totalförsvarets civila delar. Hur mycket mer återstår att se. Men att avstå från att betala en nödvändig försäkringspremie i hopp om att inget ska hända är ingen ansvarsfull politik. Vi kristdemokrater är beredda att ta vårt ansvar för ett tryggt Sverige och för att bidra till stabiliteten i vårt närområde. 

Jag har sagt det förut men det är värt att upprepa: Det är lätt att få bilden av att försvarspolitiken enbart handlar om vapen, korvetter och stridsflygplan. Men ytterst handlar det om något större. Försvarsfrågan handlar om att värna våra viktigaste värden. Frihet, rättvisa, människovärde och demokrati är värt att försvaras. Sverige är värt att försvaras. Tack för att ni lyssnat!