Frågor och svar

Svar på vanliga frågor som ofta kommer upp i anslutning till skolarbeten. Har du en fråga som du inte finner svar på efter att ha letat på vår webbplats är du varmt välkommen att kontakta oss!

Vad vill ni göra för ungdomar?

Vi vill stärka föräldrarnas roll även för ungdomar, eftersom det skapar större trygghet och mindre utsatthet. Unga ska vara delaktiga när man utformar verksamheter som är riktade till dem, både i skolan och på fritiden. Föreningar och ideella organisationer, och även idrottsrörelsen, behöver få resurser för att hjälpa ungdomar att växa in i ansvarsuppgifter. Vi tror att lärlingsplatser kan öka ungas möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden, och vi vill behålla den sänkta arbetsgivaravgiften för personer under 26 år. Unga behöver också få bättre stöd när de har idéer och vill starta företag, bland annat genom särskilda möjligheter till starta eget-bidrag för ungdomar. Bostadsbidrag och studiemedel för unga ska ses över. Vi vill också att rösträtten ska gälla från det år man fyller 18, och inte som i dag från själva födelsedagen. Vi vill att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag.

Hur vill ni förbättra i skolan och stoppa mobbning?

Varje elev måste få känna att man blir sedd och betyder något i skolan. Den som behöver hjälp och stöd ska få det så tidigt som möjligt för att inte halka efter. Vi vill skapa en bättre arbetsro i skolan, både genom att det blir tydligt vad lärarna har rätt att göra och genom att elevernas uppträdande följs upp på flera olika sätt. En elev som beter sig illa måste få ett tydligt besked om att hans eller hennes uppförande inte accepteras i skolan. En elev som anstränger sig, är aktiv på lektionerna och omtänksam mot sina klasskamrater ska på samma sätt uppmuntras i sitt beteende. Vi vill att varje skola ska ha en nollvision mot mobbning. En mobbad ska aldrig tvingas byta skola. I undantagsfall kan det bli nödvändigt att flytta mobbaren om inga andra åtgärder har hjälpt.

Vad tycker ni om betyg i skolan? Ska vi ha betyg? Hur många betygssteg vill ni ha? När ska man börja få betyg?

Vi tycker att det är bra med betyg. Betygen ger ett kvitto på att man har gjort det man ska, eller en tydlig vink om att man behöver jobba på lite mer. Vi vill ha fler betygssteg. I dag är det svårt att gå från exempelvis G till VG, och det är inte säkert att man får ett högre betyg även om man arbetar mer. Med fler steg är det lättare att få en belöning för ökat arbete, och då gör betygen att fler vill anstränga sig lite mer. Vi vill att man ska få betyg från årskurs 6. Det är viktigt att betygen kommer tidigare än höstterminen i åttan – då har man bara tre terminer på sig att fixa betygen och det är inte säkert att det räcker. Om betygen sätts tidigare blir det också lättare för elever och föräldrar att kräva mer stöd av skolan. Vi tycker också att skolk ska skrivas in i betyget. Om eleven har varit aktiv i något ideellt engagemang inom skolans ram tycker vi att det också ska skrivas in i betyget.

Är ni för eller emot friskolor? Vad tycker ni om religiösa friskolor?

Vi är för friskolor, både religiösa och andra. Men undervisningen ska vara fri från religiösa inslag och religiös påverkan. Den religiösa inriktningen får istället komma fram i frivilliga aktiviteter utanför lektionstid. Det finns många huvudmän för skolor som gör stora insatser, och friskolor ger elever och deras föräldrar möjlighet att välja en skola som passar dem. Ökad konkurrens kan också bidra till höjd kvalitet i skolan. Det är viktigt att både friskolor och kommunala skolor granskas efter läroplanen och andra styrdokument.

Vad anser ni om skolmaten?

Skolmaten är viktig, och den ska självklart vara näringsriktig och god. Vi tycker att det är kommunerna som ska bestämma hur mycket pengar de ska satsa på skolmaten.

Vad gör ni för ungas hälsa?

Vi vill satsa på hälsovård för barn, från BVC till elevhälsovården. Vi vill införa en elevhälsogaranti, som innebär att alla ska kunna få kontakt med elevhälsovården samma dag.

Vad ska ni göra för att förbättra ungas psykiska hälsa och psykvården för unga?

Vi vill satsa mer på elevhälsovården, och fortsätta att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Barn och unga som mår mycket dåligt får ofta vänta alldeles för länge på en tid hos BUP. Vi vill skapa fler platser för behandling av ätstörning. Personal och alla andra vuxna måste också våga ingripa eller slå larm när ett barn ser ut att må dåligt. Man måste också tänka mer på barnets rätt när ett barn har blivit vittne till våld i hemmet.

Vi vill även införa extrahem för ungdomar som behöver hjälp i vardagen. Många barn lever i otrygga familjer. De saknar stöd från sina föräldrar, känner sig utanför och har inga tydliga vardagsrutiner. Ett extrahem ska vara ett ställe att komma till regelbundet för att få en god natts sömn, hjälp med läxor, och en vuxen att prata med.

Vad vill ni göra åt ungdomsarbetslösheten?

Vi har infört så kallade nystartsjobb, som betyder att företag som anställer unga som har varit arbetslösa i 6 månader helt slipper arbetsgivaravgiften. De ungdomar som står längst bort från arbetsmarknaden ska vara i fokus. Vi har dessutom halverat arbetsgivaravgifterna för alla unga upp till 26 år, för att unga ska bli mer attraktiva att anställa. De rödgröna vill ta bort den rabatten för arbetsgivare som anställer unga, men det tror vi kommer att göra det svårare för unga att få jobb. Vi gör det också lättare för unga som vill starta eget genom att sänka åldersgränsen för när man får ansöka om starta eget-bidrag, från 25 till 16 år. Vi satsar också på fler jobbcoacher, som ska hjälpa unga att hitta bra jobb och komma med tips och råd, till exempel om hur man skriver en meritförteckning. Dessutom satsar vi på yrkesutbildning och lärlingsutbildning. Vi ska också fortsätta att satsa på Komvux, och även på att folkhögskolorna ska kunna ge fullständiga gymnasiebetyg.

Vad vill ni göra för att unga lättare ska få bostad?

För att alla lättare ska få en bostad behöver bostadsmarknaden fungera. Det ska vara målet för bostadspolitiken. Om bostadsmarknaden blir rörligare än den är i dag, kommer det bli lättare för unga att få tag i sin första lägenhet. Vi vill att man ska ta bort skatten för att hyra ut en del av sin lägenhet eller sitt hus. På så sätt skapas snabbt möjligheten till fler bostäder. Att hyra ett rum i en villa kan vara ett bra första boende och det kan också hjälpa många som ska plugga eller har fått jobb på annan ort. Under alliansens regeringstid har bostadsbyggandet börjat öka.

Hur vill ni minska ungdomsvåld och gängbildning?

För att ungdomskriminaliteten ska minska måste man arbeta förebyggande. Vi vill att föräldrar ska kunna få mer tid tillsammans med sina barn. Det gör att barnen blir trygga, och på så sätt förebygger man brott. Vi vill att livskunskap och rättskunskap ska införas i skolan. Rättskunskapen ska hjälpa eleverna att förstå hur rättssystemet fungerar och visa vad som händer i en rättsprocess.

När unga ändå begår brott måste de brotten handläggas snabbare och effektivare än i dag. Om ungas brott hanteras snabbare blir det tydligt för ungdomar att det finns ett samband mellan en brottslig handling och de konsekvenser den får. Det ska också gå snabbt när den som har utsatts för ett brott är ung.

Vi vill införa en särskild nämnd, som i en rättsliknande process ska behandla brott som begåtts av barn under 15 år. Det viktiga med det är att kunna sätta in rätt insatser för barnet. En kriminell utveckling måste stoppas redan innan man fyller 15 år och är straffmyndig. Vi vill också införa ungdomsdomstolar för ungdomar mellan 15 och 18 år. Om en ung brottsling bemöts på rätt sätt kan brottsligheten brytas.

Hur vill ni bekämpa brottsligheten?

Det bästa sättet att förebygga brott är genom trygga familjer. Därför är en bra familjepolitik en grundläggande förutsättning för det brottsförebyggande arbetet. I en trygg familj lär sig barnen de normer som stärker deras inre kontroll och hjälper dem att inte bryta mot de regler som bygger upp samhället. Kommunernas arbete med de lokala brottsförebyggande råden ska också bli bättre. Vi vill att det ska finnas poliser i hela landet, och att de ska kunna arbeta mer effektivt. Också det som kallas för ”vardagsbrott”, alltså exempelvis snatteri och cykelstölder, måste tas på allvar. Den som blivit utsatt för ett brott ska få hjälp och stöd.

Kriminalvården ska vårda de intagna, så att de klarar av ett liv utan brottslighet när de kommer ut. Att delta i och ge stöd till rasistiska och kriminella organisationer ska vara förbjudet.

Varför är ni för vårdnadsbidraget?

Det ger föräldrar större möjlighet att välja hur de vill utforma omsorgen för sina egna barn medan de är små. Med vårdnadsbidraget kan föräldrar vara hemma lite längre tillsammans med sina barn. Det skapar större valfrihet, och en större trygghet för barnen. Vårdnadsbidraget gäller tills barnet är tre år. I dag är vårdnadsbidraget kommunalt. Vi vill att det ska finnas i hela Sverige, och vi vill att det fördubblas från 3 000 till 6 000 kr i månaden. Vi vill också att det ska bli enklare att använda än det är i dag.

Vad vill ni göra för miljön?

Vi tycker att man ska använda Jordens resurser klokt, så att vi inte förbrukar dem utan förvaltar dem för kommande generationer. Det kallar vi för ”förvaltarskapsprincipen”. Eftersom luft, vatten och ekosystem hänger samman över hela världen, måste miljöproblemen lösas internationellt. Vi tycker att EU ska åta sig att minska sina utsläpp av växthusgaser mer än i dag. Det är viktigt med miljövänlig energi med stabila priser och stor säkerhet. Det kan vi få genom att stödja forskning om nya miljövänliga energikällor. Vi måste sluta vara beroende av olja och kol, som är skadligt för miljön och dessutom kommer att ta slut. Utsläpp av kemikalier och andra föroreningar måste minska. Vi vill att det ska vara lätt att göra rätt, till exempel att källsortera, så vi tycker att det ska finnas källsortering i hela Sverige, och att det ska finnas återvinningsstationer inom gångavstånd i tätorterna. Det ska vara pant på engångsgrillar, så att de återvinns, och finnas ett gemensamt pantsystem för burkar och flaskor i hela Europa.

Vad tycker ni om skatter?

Skatter behövs. Genom att anställda och företag betalar skatt får samhället möjlighet att erbjuda alla en bra skola, sjukvård med mera. Det är ett bra system. Men skatterna får inte bli så höga att människor tappar ork och motivation till att satsa på nya idéer, eller inte klarar av att leva på sin lön efter skatt. Därför vill vi sänka skatterna så att företagen får råd att anställa fler, och på så sätt kan öka sin produktion, och så att de som jobbar har råd att försörja sig själva. Om fler jobbar och får bättre löner, så får vi också in mer skatt.

Vad tycker ni om sjukförsäkringen och a-kassan?

Sjukförsäkringen ska finnas som en hjälp för dem som inte kan arbeta på grund av sjukdom, och a-kassan för den som har blivit arbetslös. Att ha ett arbete att gå till handlar inte bara om försörjning, utan också om att få vara med i en gemenskap och att utvecklas, och det är viktigt för att människor inte ska känna sig utanför. Därför har alla sjuka rätt till hjälp med rehabilitering, så att de kan komma tillbaka i arbete när det är möjligt för dem. Vi vill att den högsta gränsen för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (det så kallade ”taket”) ska räknas upp varje år med prisbasbeloppet (en fast summa som räknas upp varje år utifrån konsumentprisindex, och som används vid beräkning av exempelvis pensioner och inom socialförsäkringen). Så gör man redan med exempelvis socialbidragen. Precis som alla löntagare omfattas av sjukförsäkringen tycker vi att alla löntagare också ska omfattas av en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Vad vill ni göra för att förbättra vården?

Det måste bli lättare för patienter att veta vart de ska vända sig inom sjukvården. Primärvården ska få ett särskilt uppdrag för äldre, så att de mest sjuka får en sammanhållen vård. Målet ska vara att man inte ska behöva stå i kö för att få vård. Ingen ska behöva vara på akuten i mer än 4 timmar. Vi vill utveckla säkerheten för patienterna, så att det inte uppstår nya skador inom vården om det går att undvika. Vården för psykiskt sjuka och funktionshindrade måste bli bättre. Vi vill införa en patienträttighetslag, som slår fast vilka rättigheter man har som patient. Vården och omsorgen behöver många olika utförare. Vi tycker att det är bra med privata, kooperativa och ideella utförare av vård. Antalet vårdplatser måste bli fler.

Tycker ni att vård ska vara privat eller offentlig?

Vi vill ha både privat och offentlig vård. Men vården ska finansieras gemensamt genom skatter. Om det finns olika utförare, alltså både privata företag och offentliga verksamheter, som driver vården, kan patienterna jämföra dem och sedan välja den utförare som passar dem själva bäst. På så sätt blir kvaliteten i vården bättre. Man kan göra saker på många olika sätt, och olika människor har olika behov. Därför är det bra med mångfald också inom vårdsektorn. Under den senaste mandatperioden har drygt 180 nya vårdcentraler öppnats runt om i Sverige, och det är ett resultat av att regeringen har infört fritt vårdval. Fler vårdcentraler betyder att fler människor kan komma till en läkare snabbare.

Vad tycker ni om dödshjälp?

Sjukvårdens uppgift är att rädda liv, inte att utsläcka dem. Varje människa har ett okränkbart värde, och det gäller lika mycket genom hela livet, oavsett om man är sjuk eller frisk. Att tillåta aktiv dödshjälp innebär ett första steg på ett sluttande plan, där människovärdet riskerar att kopplas till saker som förmåga, hälsa, ekonomi eller status. Ett sådant samhälle vill vi kristdemokrater absolut inte ha! Därför kommer vi fortsätta att säga nej till dödshjälp. Däremot har en patient rätt att tacka nej till en livsuppehållande behandling, och ändå få den smärtlindring som man behöver för att slippa lida.

Ska papperslösa få vård?

Ja, det tycker vi. Alla ska ha samma rätt till hälso- och sjukvård. Den vårdpersonal som hjälper papperslösa ska inte behöva tala om det för exempelvis polisen. Den ordning som hittills har gällt i Sverige har skapat stora problem för de personer som inte fått ta emot subventionerad vård. Men den har också gjort att vårdpersonal har tvingats ta mycket svåra beslut om de ska behandla de papperslösa eller inte. Regeringen har tillsatt en utredning som ska undersöka på vilket sätt man kan lösa den här frågan.

Vad vill ni göra för invandrare?

Vi vill att invandrare snabbare ska få komma ut på arbetsmarknaden. Det blir lättare om fler kan få en praktikplats. Regeringen har redan infört att man ska kunna praktisera samtidigt som man går kursen i svenska för invandrare (SFI), och inte vara tvungen att gå färdigt språkkurser på heltid för att få börja praktisera, som det varit hittills.

Invandrare som kommer från länder utanför Sverige och Norden startar fler nya företag än infödda svenskar. De skapar på så sätt många jobb, både för sig själva och andra, och detta vill vi stödja genom att underlätta för småföretagare i allmänhet.

En del uppfattar det som ett problem att invandrare vill bo nära varandra, eftersom det kan öka segregationen i samhället. Men att bo nära sina landsmän kan faktiskt vara bra. En enskild person klarar sig inte bättre eller sämre i skolan eller på arbetsmarknaden bara för att den bor i ett område med andra från samma land, visar forskningen. Vi vill att bostadsområdena ska bli bättre, att det ska finnas fler poliser där människor bor och att skolorna ska bli bättre för alla människor i Sverige, i alla stadsdelar och bostadsområden – oavsett varifrån människorna som bor där kommer.

Ska Sverige ta emot fler eller färre invandrare/flyktingar?

Vi tycker att alla människor är unika och har samma okränkbara värde. Vi arbetar för den gyllene regeln – allt vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Därför vill vi ha mänskliga och generösa regler för invandring till vårt land. Men vi har samtidigt förväntningar och krav på människor som vill komma hit. Vi vill skapa förutsättningar för dem som kommer till Sverige att vara med och bygga upp samhället genom arbete, praktik eller studier. På så sätt skapas också sociala sammanhang för dem som kommer hit.

Hur högt tycker ni att biståndet ska vara?

Det ska vara 1 procent av Sveriges BNP. Alliansregeringen är den första regering som har lyckats ge 1 procent i bistånd varje år. Alldeles för många människor lever i svält och fattigdom runt om i världen, trots att mycket har blivit bättre. Det finns många olika organisationer som gör mycket av biståndsarbetet. Deras kunskaper, erfarenheter och kompetens ska tas tillvara både när man planerar och när man genomför biståndsinsatser. Korruption gör ibland att svenska skattepengar hamnar hos fel mottagare, och det undergräver både effektiviteten och förtroendet för biståndet. Därför är det väldigt viktigt att bekämpa korruption. Vi tycker också att biståndspolitiken ska rikta sig mer till kvinnor, och vi vill även satsa på kampen mot hiv/aids.

Vad tycker ni om homosexuella?

Alla människor har lika värde. Därför måste alla former av diskriminering i samhället motverkas. Våld och hot mot homosexuella måste bekämpas. Ingen ska behöva bli trakasserad för sin sexuella läggning. Vi tror att man arbetar bäst med att skydda homosexuella genom både lagstiftning och genom att informera och skapa opinion.

Ska homosexuella få adoptera?

Ingen vuxen har rätt till barn, men varje barn har rätt till sina föräldrar. Om ett barn har förlorat sina biologiska föräldrar och det blir aktuellt med adoption, tycker vi att man ska försöka ge barnet en situation som är så lik den som barnet har förlorat som möjligt, alltså en mamma och en pappa. Därför har vi sagt nej till att homosexuella ska få adoptera. Men om ett barn har vuxit upp tillsammans med sin biologiska förälders partner och den biologiska föräldern avlider, tycker vi att partnern ska få rätt att prövas som adoptivförälder.

Vad tycker ni om äktenskap för homosexuella?

Vi ville införa en annan ordning, där alla som gifter sig, både hetero- och homosexuella, först skulle registrera sitt äktenskap borgerligt. Efteråt skulle det vara upp till varje par att välja hur de ville fira sitt bröllop – i en kyrka, en moské eller i ett annat sammanhang, eller inte alls. På så sätt skulle kyrkor och samfund få avgöra själva om de vill genomföra samkönade vigslar eller inte. Men vårt förslag röstades ner, och nu gäller äktenskapsbalken även för homosexuella par.

Vill ni förbjuda abort?

Nej. Kvinnan som bär barnet måste ha rätt att fatta det slutgiltiga beslutet om en eventuell abort, och hon måste få stöd oavsett vad hon väljer. Men vi önskar att det inte skulle behövas några aborter. Därför vill vi arbeta för att ingen ska behöva göra abort av ekonomiska eller sociala skäl. Vi vill satsa på att förebygga aborter genom att se till att det finns många och bra ungdomsmottagningar, bra undervisning i skolan om sex och samlevnad, och tillgång till billiga preventivmedel, så att ingen blir gravid som inte vill det.

Vad tycker ni om monarkin?

Monarkin har en stark folklig förankring i Sverige. Den är en tradition som betyder mycket för svensk kultur och historia, och som är med och skapar vår identitet som nation. Den betyder också mycket för bilden av Sverige i andra länder. Därför tycker vi att Sveriges statsskick ska fortsätta att vara en konstitutionell monarki.

Hur vill ni förbättra jämställdheten?

Grunden i arbetet för jämställdhet är mäns och kvinnors lika värde. I både små och stora sammanhang – som i skolan, i idrotten, på arbetsmarknaden, inom politiken och i familjerna – ska kvinnor och män ha samma villkor och möjligheter att utvecklas. Lika lön för likvärdigt arbete ska vara självklart. Familjerna måste få frihet att välja den barnomsorg de vill. Kvinnor som jobbar med vård och omsorg ska kunna välja mellan fler arbetsgivare än i dag. På så sätt måste arbetsgivarna konkurrera om arbetskraften, och då kommer de att erbjuda bättre villkor för sina anställda. Vi vill att det ska bli enklare att köpa hushållstjänster med hjälp av ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster, ett så kallat RUT-avdrag. Genom att vi vill sänka skatten för de pensionärer som har lägst pension gör vi också en satsning på jämställdhet, eftersom det oftast är kvinnor som har jobbat minst och därför får de lägsta pensionerna. Vi tycker att det är en viktig jämställdhetsfråga, eftersom det påverkar hur människor har det i praktiken.

Vi vill stoppa könshandel och sexuellt våld, skärpa straffen för brottslingarna bakom könshandeln och rätta till bristerna i sexualbrottslagen. En kvinnas nej till sex ska vara ett nej även i lagens mening.

Hur vill ni arbeta mot djurförsök?

De djur vi föder upp ska kunna leva utan onödigt lidande. Man ska undvika långa djurtransporter, och det ska finnas strikta regler för hur djur ska behandlas både vid transport och slakt. Djurförsök ska bara få förekomma i yttersta undantagsfall, som när det kan hjälpa oss att hitta botemedel mot svåra sjukdomar. Djurförsök ska vara förbjudet när man tar fram smink och kosmetika.

Ska vi ha snabbtåg i Sverige?

Vi tror inte att det är den bästa lösningen just nu. För många orter skulle snabbtåg visserligen innebära stora möjligheter, men kostnaderna för att bygga sådana tågbanor skulle vara för höga för att vara motiverade. Det är inte heller säkert att snabbtåg skulle betyda så mycket för miljön, eftersom det inte handlar om en så stor mängd transporter totalt sett. På längre sikt tror vi att höghastighetståg kan vara bra för Sverige, eftersom vi har ett vidsträckt och glesbefolkat land. Men utbyggnaden måste ske på ett ekonomiskt hållbart sätt. Just nu vill vi satsa på underhåll av det befintliga järnvägsnätet och vägnätet i stället.

Vilka är Kristdemokraternas viktigaste frågor i valet?

Vi vill arbeta för ett mänskligare Sverige. I valet 2010 arbetar vi framför allt med tre områden: Arbete och ekonomi, kvalitet i välfärden och frågan om politikens gränser. Utan en fungerande arbetsmarknad och en stabil ekonomi kan människor inte känna trygghet i sin vardag. Kvalitet i välfärden handlar om skolan, sjukvården, äldreomsorgen och barnomsorgen. Politikens gränser handlar om att människor ska känna att politiken finns som ett stöd på de nivåer där den behövs, men att det också finns frihet att fatta egna beslut som rör de stora livsvalen. Politiken i Sverige har ofta varit onödigt klåfingrig.

På vilket sätt skiljer sig Kristdemokraterna från de andra partierna? Vad skiljer er från konservatism, liberalism och socialism? Vilka likheter finns?

Människovärdet, som är unikt och okränkbart, är den överordnade principen för oss. Kristdemokraterna betonar till exempel så kallad personalism, att människan är en social varelse som behöver tillhöra ett sammanhang, istället för kollektivism (socialism) och individualism (liberalism). Vi betonar förvaltarskapstanken när det gäller hur vi ska förhålla oss till miljö och omvärld. Vi betonar att politiska beslut ska fattas så nära dem som berörs av dem som möjligt, och att de besluten ska få stöd från högre politiska nivåer, vilket kallas för subsidiaritetsprincipen. Vi betonar också att vi alla är ofullkomliga och begår fel, och att det därför behöver finnas möjlighet i samhällets strukturer till förlåtelse, upprättelse, hjälp och stöd. Därför är också politik som berör exempelvis barn, sjuka och äldre de viktigaste för oss. Vi har många kontakter med den stora internationella kristdemokratiska rörelsen som finns i Europa och i övriga världen, inte minst i Tyskland, och som delar samma grundvärderingar som vi.

Måste man vara kristen för att rösta på Kristdemokraterna?

Nej. Alla kan rösta på oss och bli medlemmar i vårt parti, om de delar våra värderingar. Man kan tillhöra en annan religion eller ingen alls.

Om ni inte är kristet parti, varför heter ni då Kristdemokraterna?

Partiets grundläggande värderingar är hämtade från kristendomen. Men vi skiljer på de värderingar som går att omsätta i politiken, och det som tillhör den kristna tron. Politiken bygger på värderingarna och inte på tron. Genom vårt namn visar vi också vilken politisk familj vi tillhör. Ett av de största partierna i Tyskland, CDU, är exempelvis vårt systerparti.

Vad har ni för partisymbol?

En vitsippa mot bakgrund av en blå cirkel. Cirkeln är ojämn i kanterna för att visa att ingen är perfekt.

Varför är ni med i Alliansen?

Vi delar många värderingar med de andra partierna i Alliansen – men inte precis allt! Vi tycker att Alliansen är det bästa sättet för oss att få vara med och påverka svensk politik i praktiken och få genomslag för våra förslag. Efter valet 2006 har de flesta av våra valfrågor genomförts eller blivit påbörjade.

2010-08-16