Europasamarbetet

Den kristdemokratiska ideologin är internationalistisk, gemenskapsbyggande och vilar på tanken om varje människa som en medmänniska. Det är därför ingen slump att många av pionjärerna bakom EU-samarbetet var kristdemokrater som genomlevt två världskrig och upplevt krigets lidande och vanvett på nära håll.

Kristdemokrater som Konrad Adenauer, Alcide de Gasperi och Robert Schuman insåg att Europas framtid måste bygga på fredlig konfliktlösning, demokratiskt styre, mänskliga fri- och rättigheter och gränsöverskridande ekonomiskt och politiskt samarbete.1951 undertecknade Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg, Belgien och Nederländerna fördraget om den Europeiska kol- och stålgemenskapen. Därmed var det första steget taget på en lång, ofta mödosam, process av samarbete som lett fram till dagens EU.

Beslut på lägsta möjliga nivå

EU-samarbetet är till sin konstruktion unik: en stor samling nationalstater, bestående av många olika kulturer, språk och etniciteter, som under århundraden kämpat mot varandra, samarbetar nu. Inte för att de måste, utan för att de vill. Kristdemokraterna tror på samarbete mellan Europas länder, utan att länderna för den skull tappar sin särart. Det är också viktigt att klart och tydligt slå fast vilka kompetensområden, befogenheter, beslutsprocedurer och maktfördelningar som ska råda inom EU. Kristdemokraterna menar att kompetensfördelning ska utgå från subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas på lägsta möjliga, effektiva nivå. Beslut som kan fattas av familjen, ska inte fattas av kommunen. Och beslut som kan fattas av kommunen, ska inte fattas av staten, och så vidare. Vissa frågor, såsom gränsöverskridande brottslighet och miljöfrågor, lämpar sig bättre att lösa i samarbete med övriga EU-länder. Subsidiaritetsprincipen ska genomsyra arbetet inom EU.

Solidaritet och eget ansvar

Även om Sverige inte är med i Eurozonen, ska vi alltjämt visa oss solidariska med krisande länders befolkningar. Solidariteten mellan medlemsstaterna innebär dock inte att Sveriges eller EU:s stöd till de hårdast drabbade euroländerna är, eller ska vara, villkors- eller gränslöst. De krisande ländernas tidigare och nuvarande regeringar har i första hand själva styrt skutan mot den djupa, ekonomiska kris som deras länder nu befinner sig i. En utbredd kultur av nepotism och korruption, uppblåsta och ineffektiva offentliga sektorer samt dåligt skötta statsfinanser är de främsta anledningarna till att Grekland, Spanien och andra länder nu krisar. Sverige och EU: s stödinsatser ska därför vara kopplade till tydliga villkor och åtaganden gentemot de länder som erhåller stödet, så att stödinsatserna inte bidrar till ökat risktagande eller uteblivna åtgärder för att hålla ordning på offentliga finanser.

Våra femprioriterade områden i Europaparlamentsvalet

  • Beslut ska fattas på lägsta, ändamålsenliga nivå
  • Bekämpa brott tillsammans
  • Stå upp för människovärdet
  • Fler jobb – fler företag
  • Höj klimatambitionen