Internationellt

Den kristdemokratiska ideologin är internationalistisk, gemenskapsbyggande och vilar på tanken om varje människa som en medmänniska. Det gränslösa beroendet och vårt ansvar för varandra gör bekämpandet av fattigdom till en av utrikespolitikens viktigaste prioriteringar.

Utrikespolitiken skall vara fast förankrad i det okränkbara och universellt giltiga människovärdet och ha de mänskliga fri- och rättigheterna som både utgångspunkt och målsättning. Kristdemokraterna har därför verkat för att ge arbetet för mänskliga fri- och rättigheter (MR) ökad tyngd inom svensk utrikes- och utvecklingspolitik. Därför stödjer vi demokratiseringsprocesser och kampen för utökad respekt för mänskliga fri- och rättigheter globalt, oavsett om det gäller östeuropeiska och latinamerikanska länder såsom Vitryssland/Belarus och Kuba, eller Nordafrikas och Mellanösterns stater.  

Vi anser att en särskild ministerpost för mänskliga rättigheter bör inrättas Det finns ett behov av en ledande och övergripande MR-funktion, förslagsvis inom statsrådsberedningen, med en direkt koppling till berörda departement och myndigheter.

För att behålla goda internationella kontaktytor i tider av ökad globalisering och för att kunna följa politiken på nära håll i andra länder, stödjer vi en stark och bred utrikesförvaltning. Sverige behöver, både på egen hand som genom EU, fler kontaktpunkter i utrikesrepresentationen, inte färre.

Samarbete är nödvändigt

För att främja världsfreden och minska de globala klyftorna och miljöförstöringen krävs ökat internationellt samarbete. Detta främst på global nivå via Förenta nationerna (FN), på regional nivå genom Europeiska unionen (EU), Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), och genom det nordiska samarbetet. Alla dessa internationella samarbetskanaler är helt nödvändiga.

Kristdemokraterna ser det som självklart att samarbetet utgår från subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas på lägsta, möjliga effektiva nivå, så nära oss medborgare som möjligt. Beslut som kan fattas av familjen, ska inte fattas av kommunen. Och beslut som kan fattas av kommunen, ska inte fattas av staten, och så vidare. Vissa frågor, exempelvis konkurrens- och miljöfrågor, lämpar sig bättre att lösa i samarbete med övriga EU-länder.

I krisens EU av idag är det dock viktigt att subsidiaritetsprincipen inte tillåts legitimera protektionistiska och nationalistiska strömningar. Även om Sverige inte är med i Eurozonen, ska vi alltjämt visa oss solidariska med krisande länders befolkningar. Solidariteten mellan medlemsstaterna innebär dock inte att Sveriges eller EU: s stöd till de hårdast drabbade euroländerna är, eller ska vara villkors- eller gränslöst. De krisande ländernas tidigare och nuvarande regeringar har i första hand själva styrt skutan mot den djupa, ekonomiska kris som de nu befinner sig i. En utbredd kultur av nepotism och korruption, uppblåsta och ineffektiva offentliga sektorer samt dåligt skötta statsfinanser är de främsta anledningarna till att Grekland, Spanien och andra länder nu krisar. Sverige och EU: s stödinsatser ska därför vara kopplade till tydliga villkor och åtaganden gentemot de länder som erhåller stödet, så att stödinsatserna inte bidrar till ökat risktagande eller uteblivna åtgärder för att hålla ordning på offentliga finanser.          

Samtidigt är det viktigt att Sverige och andra länder inte värjer sig för betydande reformer och effektiviseringar av de internationella organisationerna. Här vill Kristdemokraterna särskilt nämna FN. FN behövs men måste effektiviseras och reformeras för att klara sina mycket omfattande och komplicerade uppgifter. Vi anser bland annat att vetorätten i FN: s säkerhetsråd bör avskaffas.  

Mot fattigdom, för utveckling

Bekämpandet av världsfattigdomen är ett av den svenska utrikespolitikens viktigaste prioriteringar. Framsteg har gjorts, men fortfarande lever bedövande många människor i ofrihet och fattigdom. Vi menar att svensk utvecklingspolitik, med utgångspunkt i främjandet av demokrati och de mänskliga fri- och rättigheterna, i ökad grad bör formas för att förbättra ofria och fattiga kvinnors och barns livssituation. Utvecklingsstödet bör främst kanaliseras genom det civila samhället och den privata sektorn, i lika stor utsträckning till insatser med långsiktigt planeringsutrymme som syftar till att ändra invanda, negativa beteenden som till kortsiktiga insatser som syftar till att tillfredsställa grundläggande behov och intressen.

De fattigare afrikanska länderna (främst söder om Sahara) är prioriterade i Kristdemokraternas utvecklingspolitik. Fattigdomen och svälten i världen är en moralisk katastrof som kan åtgärdas. I dag finns all kunskap, teknik och alla resurser som behövs för att bekämpa fattigdomen. Det som saknas är den politiska viljan.

Insikten om att vi är gränslöst beroende och har ett ansvar för varandra innebär att Sverige måste kunna engagera sig för lösningar även i geografiskt avlägsna konflikter. Säkerheten i Europa bör lösas med en gemensam säkerhets- och försvarspolitik inom EU. Sverige bör ta aktiv del i EU:s krishanteringsarbete, samt bidra till att förstärka OSSE:s och Europarådets viktiga konfliktförebyggande arbete.

 

Några av våra förslag på det internationella området:

• Sverige ska ha en bred utrikesförvaltning

• Reformera FN så det bättre klarar sina uppgifter

• Utse en minister med ansvar för mänskliga rättigheter

• Effektivisera utvecklings- och biståndspolitiken