Trossamfund och religion

Kristen etik utgör till stor del den värdegrund som vårt samhälle vilar på. Att vara medvetenhet om sin egna historiska identitet skapar trygga medborgare och är en viktig förutsättning för att kunna förstå människor med annan religiös och kulturell bakgrund.

Kristen etik utgör till stor del den värdegrund som vårt samhälle vilar på. Detta kommer till uttryck bland annat genom lagstiftningen och synen på människan. Kristendomen och de kristna samfunden har dessutom haft stor betydelse för såväl demokratins framväxt i västerlandet som för den kommunistiska diktaturens sammanbrott i det forna Östeuropa. Kristendomen har också på många sätt bidragit till att forma det andliga, kulturella och demokratiska landskapet i Sverige. Vi har en förpliktelse gentemot kommande generationer att förvalta detta vitala arv. Att skapa en medvetenhet om den egna historiska identiteten är en central bildningsuppgift för samhällets institutioner och är därtill en viktig förutsättning för att kunna förstå människor som har en annan religiös och kulturell bakgrund.

Kunskap och respekt

Den religiösa kartan har under de senaste åren förändrats i Sverige och att ge människor som invandrar hit en möjlighet att finna en trygghet här genom sin religion har stor betydelse för integrationen. I ett mångreligiöst samhälle är det viktigt med kunskap, förståelse och samverkan för att människor med olika tro ska kunna leva tillsammans. Trossamfund kan genom sin verksamhet bidra med respekt, kunskap och förståelse för olika trossinriktningar. Religions- och övertygelsefrihet är central i ett öppet samhälle.

Del av det civila samhället

Det är viktigt att staten är neutral gentemot alla livsåskådningar, sedan separationen mellan kyrka och stat år 2000 finns det inte längre någon statskyrka eller statsreligion i Sverige. Men samhället kan inte, och ska inte vara neutralt. I ett välmående samhälle finns en bredd av olika religiösa inriktningar och verksamheter, något som staten ska uppmuntra. Olika trossamfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning och i enlighet med sin särart. Trossamfunden tillhör det civila samhället, som i sin tur är ett resultat av enskilda människors och gruppers initiativ. Det offentliga ska komplettera i stället för att konkurrera med denna verksamhet. Uppgiften för det offentliga är således inte att ersätta utan snarare att uppmuntra, samarbeta med och ta vara på till exempel det sociala arbete som många trossamfund bedriver såväl inom som utom landets gränser.

Vi anser att:

• Kyrkor och andra religiösa samfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning och i enlighet med sin särart.

• Stödet till trossamfund bör höjas för att öka likställigheten mellan olikatrossamfund och skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad verksamhet. Vi vill att kyrkor och andra religiösa samfund ska kunna fortsätta och utvidga sin verksamhet, inte minst det sociala arbete som många av dem utför.
Sedan 2001 hade stödet varit oförändrade 50 miljoner kronor per år. Tack vare Kristdemokraterna har stödet höjts med inte mindre än 50 procent 2011-2013.